Titel: LÀnge leve lokaltidningen? En studie om ulricehamnarnas uppfattning av sinlokaltidningFörfattare: Maria MjÀlgÄrdUppdragsgivare: Ulricehamns TidningKurs: Examensarbete i media-och kommunikationsvetenskap 15 hpTermin: VT 2012Handledare: Mathias A FÀrdighSidantal/ord: 44/ 16 850Syfte: Att göra en lÀsarundersökning bland Ulricehamns Tidnings prenumeranter för att sevilka uppfattningar som rÄder kring tidningen som helhet och dess specifika innehÄll. Studienska ocksÄ ge en prognos över hur efterfrÄgan pÄ lokala nyheter kommer att se ut i framtiden.Metod: Kvantitativ undersökning i form av postenkÀterMaterial: 125 respondenter vilka slumpmÀssigt valts ut frÄn Ulricehamns TidningsprenumerantregisterHuvudresultat: Undersökningen visar att Ulricehamns Tidning i första hand spelar en viktigroll som lokal informationskÀlla. En knapp majoritet visar att tidningen blir bÀrare av denlokala identiteten, men ju högre samhörighet man kÀnner med ortsborna i desto störreutstrÀckning ser man tidningen som bÀrare av den lokala identiteten. Familjerelaterade Àmnenoch denna typ av ?lÀtta nyheter? Àr populÀra vilket till stor del beror pÄ att man kÀnner, ellerÄtminstone Àr bekant med mÀnniskorna som blir föremÄl för nyhetsinslagen.

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats pÄ Àr Swedbank och Nordea dÀr studien belyser kommunikation av CSR frÄn central nivÄ till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utstrÀckning Àn tidigare granskade inom omrÄdena samhÀllsarbete och hÄllbarhetsfrÄgor. Swedbank och Nordea Àr tvÄ stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt pÄverkan Àn direkt, och verkar för att samhÀllet ska fungera genom in- och utlÄning.Den externa kommunikationen frÄn organisationerna bygger pÄ att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas pÄ hemsidor, CSR-rapporter, hÄllbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda pÄ central, regional och lokal nivÄ inom de bÄde organisationerna.

Projektet Àr en ombyggnation. En förvaringslada frÄn 70-talet konverterad till ett kreativitetshus, nu vidare omarbetat till en lokal för endast Cirkus Cirkör, deras huvudkontor.Följande byggkomponenter ÄteranvÀnds:BÀrande stomme: betong.Tak: betong.Stabiliserande element: lÀttbetong.Insidan blÄses ut och förnyas till ett stort rum, uppdelat efter behov och funktion.Rörliga vÀggar: glas.Rörliga vÀggar: tygFasta ickebÀrande innervÀggar: trÀ.BjÀlklag: trÀ..

Den offentliga sektorn i Sverige har prÀglats av förÀndring och turbulens sedan slutet av 1980-talet dÀr rationaliseringar och omstruktureringar har skett i stort sett all slags offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn började under slutet av 80-talet anamma olika styrformer och styrmodeller som visat sig vara framgÄngsrika inom den privata sektorn. Det balanserade styrkoret Àr en modell som anammats och det rÄder delade meningar kring modellen och dess anvÀndande inom den offentliga verksamheten. Vissa kritiker till det balanserade styrkoret menar att det Àr en modell som kommer uppifrÄn i organisationen dÀr de anstÀllda har liten pÄverkan. Arbetssituationen mellan olika nivÄer inom organisationen skiljer sig och varje individ har sin egen referensram som ligger till grund för individens handlande.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center.BakgrundFramtidsmuseet i Dalarna har under en lÀngre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lÀmplig lokal i nÀrheten av köpcentret Kupolen finns, dÄ den har anvÀnts för undervisning och inte har genomgÄtt nÄgon större förÀndring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov.GenomförandeLokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanstÀlla bestÀllarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lÀmplig innemiljö, med tanke pÄ barns inlÀrning och gÀllande praxis för att göra byggnader tillgÀngliga och anvÀndbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett fÀrdigt förslag pÄ ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler.ResultatFörslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men Àven en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget Àr anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lÀttare kunna lÀra sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har Àven utformats med tillrÀckliga passagebredder och minimala nivÄskillnader etcetera för att kunna anvÀndas till fullo av alla besökare.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka baptismens framvÀxt, genombrott och utveckling under perioden 1850-1910. I anslutning till detta har jag Àven studerat baptismens etablering pÄ nationell nivÄ. De frÄgestÀllningar som har utformats i anknytning till syftet har varit; NÀr, varför och genom vilka uppkom baptismen i PiteÄ? Vilka mÀnniskor kom att ansluta sig till baptismen i PiteÄ? Vilka orsaker fanns till baptismens förÀndring och utveckling pÄ lokal nivÄ? Den metod som anvÀnts för att undersöka dessa aspekter har varit i huvudsak kvalitativ, dÀr studiet av material i form av medlemsmatriklar, församlingsprotokoll, minnes- och Ärsskrifter samt relevant litteratur och avhandlingar anvÀnts. Resultatet av studien visar att den svenska baptiströrelsen har sin bakgrund i Amerika, England och Tyskland, och att den spreds till vÄrt land dÀrifrÄn.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats pÄ lokal nivÄ frÄn Är 1931 fram till och med lÀroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig pÄ den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgÄngspunkterna har i huvudsak hÀmtats frÄn Tomas Englunds avhandling SamhÀllsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen stÀlls frÄgor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, sÄsom den ter sig i Orsa skoltidning, stÀmmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska ÄtgÀrder och konsekvenser reformerna fÄtt pÄ den lokala nivÄn. Resultatet visar pÄ en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men ocksÄ motstÄnd och lokal sjÀlvkÀnsla.

This study aims to map the opinions and attitudes of lokal elected officials regarding corruption and corruption preventing measures. The study also attempt to determine weather opinions differ based on the interviewed party political affiliations. The study material of the thesis is therefore largely based on interviews with elected representatives from the municipalities; Älmhult, Lessebo and Tingsryd.  .

Sedan folkskolan införande (och troligtvis Ànnu tidigare) har förÀldrar haft synpunkter pÄ deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har ocksÄ förstÄtt vitsen med förÀldraengagemang i de egna barnens lÀrande som en tillgÄng för skolan. SÀllan eller aldrig har eleverna frÄgats vad de tycker om förÀldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med förÀldramajoritet Àr detta arbete gjort under vÄrterminen 2003. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vad eleverna tycker om förÀldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet.

Hela mediebranschen Àr idag inne i stÀndigt pÄgÄende förÀndringsprocess. Alla medieorganisationer, sÄvÀl pÄ global nivÄ som pÄ lokal nivÄ, pÄverkas pÄ ett eller annat sÀtt och mÄste ta stÀllning till hur de ska agera i förÀndringarna. Att utforma hÄllbara strategier för nÄgot som Àr i stÀndig förÀndring Àr dock inte helt okomplicerat.     I den hÀr studien har fyra vÀrmlÀndska medieorganisationers förhÄllningssÀtt till strategier i förÀndringsprocesser undersökts. TvÄ av dem, Nya Wermlands-Tidningen och TV4 VÀrmland, Àr kommersiellt drivna, medan tvÄ av dem verkar för public service, nÀmligen Sveriges Televisions VÀrmlandsnytt och Sveriges Radio VÀrmland. Dessa organisationer har valts ut för att det kan vara intressant att se hur det ser ut pÄ lokal nivÄ, samt om synen pÄ strategier i förÀndring skiljer sig Ät beroende pÄ om de verkar kommersiellt eller inte.     För att besvara syftet med studien har tvÄ delstudier genomförts, dels en kvalitativ samtalsintervju, dÀr en person i ledningen pÄ respektive medieorganisation har intervjuats och dels en mindre kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: Konkurrensen för svenska tillverkningsföretag finns pÄ bÄde global och lokal nivÄ idag, nÄgot som gör det viktigare för företag att hÄlla hög effektivitet. Det försvÄras av den ökade dynamiken pÄ marknader och ovÀntade konjunktursvÀngningar som leder till en ökad osÀkerhet för företag. Företag utformar sourcingstrategier för att uppnÄ ett högre vÀrdeskapande och utformandet av strategierna antyds i litteraturen ha en koppling till konjunkturen, och det faktum att inköpschefsindex anvÀnds som en konjunkturindikator styrker att det finns en relation mellan dem.Syfte: Inledningsvis syftar studien till att undersöka om inköpschefer i svenska tillverkningsföretag upplever en större osÀkerhet i dagens ekonomiska omvÀrld, samt om det finns större fokus pÄ strategiskt inköp. Vidare syftar studien till att utreda om konjunkturen har nÄgon inverkan pÄ val av sourcingstrategier, och det utifrÄn vad som lyfts fram som anledningar för och emot att sourca globalt respektive lokalt, samt genom att se om andra sourcingstrategier i form av strategier för antal leverantörer, storlek pÄ leverantör och outsourcing visar pÄ en koppling till konjunkturen.Slutsats: Svenska tillverkningsföretag upplever inte en ökad osÀkerhet i omvÀrlden, vilket delvis följer av att de inte upplever sÀmre tillförlitlighet i prognoser. Allt större fokus lÀggs pÄ inköpsfunktionen, och företag har insett vikten av och tagit steget till ett strategiskt inköp och lÀgger dÀrmed mer tanke bakom sourcingbeslut.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

This master thesis deals with steel girders subjected to patch loading caused by concentrated moments. There exist no good methods to calculate by hand the ultimate resistance for this load case. In ?tunnplÄtshandboken?, (Handbook for sheet metal, which is published by SSAB), one calculation method is presented. It?s however fairly difficult to use, because of many calculation steps and many graphs.

Titel: Lokal balans? En kvantitativ innehÄllsanalys av BT:s lokalsidor ochpersonliga intervjuer med lokalredaktörer pÄ BorÄs Tidning.Författare: Therese Gustafson och Kristina KÀllströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: VÄrterminen 2007Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och analysera nyhetsvÀrderingsprocessen pÄ smÄ lokalredaktioner.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys med kod- och analysschema samt sex personliga intervjuer.Material: Artiklar pÄ BorÄs Tidnings lokalsidor under perioden 4 april till 19 april 2007 samt intervjuer frÄn fem reportrar pÄ BorÄs Tidning.Huvudresultat: VÄr innehÄllsanalys resulterade i 296 artiklar frÄn BorÄs Tidnings lokalsidor som har kodats och analyserats. Resultatet av innehÄllsanalysen och de sex intervjuer vi gjort med lokalredaktörer pÄ BT:s lokalredaktioner visar att samtliga lokalredaktioner anvÀnder sig av mediedramaturgi för att vÀcka lokalinvÄnarnas intresse och behÄlla deras uppmÀrksamhet. Det handlar om att erbjuda lokalinvÄnarna som bor i lokalsamhÀllet en form av identifikation. Det de kÀnner igen tar de följaktligen lÀttare till sig.