Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn.Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner.Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka värdegrundsfrågor som tonåringar tangerar, när de spelar datorspel eller chattar. Syftet med undersökningen är även att ta reda på om det är möjligt att använda sig av ungdomarnas egna datorerfarenheter i en mediepedagogisk värdegrundsundervisning. Undersökningsgruppen är en årskurs åtta från en högstadieskola. Studien genomfördes med hjälp av ostrukturerade fokusgruppintervjuer med tre grupper, bestående av en grupp killar, en blandad grupp och en tjejgrupp. Studien visar på att ungdomar berör flera punkter inom värdegrunden.

I Sverige används begreppet ?single responder? som beskrivning på en sjuksköterska som ensam bemannar en utryckningsregistrerad personbil, utrustad som en ambulans men utan bår. Uppgiften är dels att vara tillgänglig för akutuppdrag genom att vara strategiskt utplacerade geografiskt, och dels för att avlasta de traditionella akutambulanserna genom att utföra bedömningar av patienter där exempelvis larmoperatören har svårt att avgöra hjälpbehovet. Att bedöma patientens tillstånd och vårdbehov kräver både kunskap och erfarenhet. I ett ambulansteam kan det upplevas som en trygghet att ha en kollega som stöd vid medicinska beslut men också för att kunna vara behjälplig med olika praktiska moment.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle få skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de undervisades i. Reformen gav lärare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gällde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolämnen.Tidigare studier om bedömning har företrädesvis fokuserats mot de årskurser där betyg ges, från mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den här uppsatsen handlar om hur lärare till våra yngsta elever i grundskolan, de som går i åk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte är att bidra med ökade kunskaper om lärares kunskapsbedömning av yngre elevers lärande.

Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp.Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen.

Borseman, P & Stintzing, M. (2010).Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av två pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. AbstractStudien belyser två olika pedagogiska inriktningar ? Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur påtvingade brytpunkter, i detta fall nedläggning av en arbetsplats, upplevdes och vilka möjligheter individerna såg inför sina fortsatta karriärval. Den metod som användes var av kvalitativ art med ostrukturerade intervjufrågor riktat till sex respondenter som befann sig i samma situation. Resultatet visade att trots att de flesta respondenter kände chock och ilska när beskedet kom, så upplevde de ett år senare situationen som mer hanterbar och hade börjat strukturera i både tankar och handling vilka alternativ man såg som möjliga och åtkomliga. De slutsatser vi drog var att individens egen motivation har spelat stor roll och beslut som tagits har utgått ifrån den kontext man befunnit sig i. Flera var aktiva i sitt sökande efter nya möjligheter till sysselsättning och kunde med lite distans se denna oförutsedda händelse som ett tillfälle i livet att utifrån ett intresse finna en ny karriär.The purpose with the degree project was to investigate how forced turning points, in this case company closure, were experienced and what opportunities individuals could see concerning their continuous career choices.

Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede på en neonatalavdelning.Bakgrund: Den palliativa vården har stor betydelse för barnets återstående liv samt död. Att bemöta hela familjens behov kräver mycket av sjuksköterskor. Att vårda barn i livets slutskede är en svår upplevelse och ett känslomässigt påfrestande arbete.Design: Kvalitativ ansats.Metod: Tretton kvinnliga sjuksköterskor, varav tolv med specialistkompetens rekryterades från två neonatalavdelningar i Sverige. Tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes våren 2015. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier med tillhörande sexton underkategorier.

Syftet är att undersöka hur anställda på Volvo Car Corporation resonerar om en utbildningssatsning med blandade utbildningsformer. Fokus läggs på aspekter som anses främja respektive hindra lärande i de olika momenten, i synnerhet det datorbaserade utbildningsmomentet. Teori & tidigare forskning Undersökningen utgår från ett handlingsteoretiskt perspektiv på lärande och begreppen lärandevillkor, handlingsutrymme, anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande, inre och yttre motivation samt förändring används för att lyfta fram viktiga aspekter i utbildningssatsningen. Tidigare forskning berör undersökningar om fördelar och nackdelar med användandet av e-learning och blended learning. Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med elva anställda inom organisationen.

Bakgrund                Jag har valt att skriva om elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Då bedömning ökar i omfattning och sker allt tidigare i skolåren ställs höga krav på likvärdighet och rättvisa i bedömning. Hur bedömning eventuellt inverkar på elevers motivation, självkänsla och vidare lärande, blir då viktigt att skaffa kunskap om. Syfte                        Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Vad har elever för känslor inför att bli bedömda och hur uppfattar de syftet med bedömning? Jag vill även ta reda på hur resultat och respons uppfattas av elever. Metod                      Jag valde en kvalitativ ansats i min studie.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever upplever filosofiämnet. Studiens resultat är tänkt att bidra till diskussionen om hur filosofiutbildning kan utvecklas vid högre studier. I avsnittet om tidigare forskning redogörs det för hur analytisk filosofi har en ledande ställning vid svenska högre lärosäten samt hur filosofiutbildningen lider av en snedfördelning gällande kön och social klass bland de studerande vilket kan hämma utbildningens kvalitet. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med totalt fem elevgrupper som alla har tagit del av filosofiämnet vid olika skolor i Uppsala. Genom det fenomenologiska angreppssättet riktar studien in sig på hur eleverna upplever ämnet kopplat till deras vardag, samt hur dessa upplevelser manifesteras med andra under intervjuerna.

Enligt styrdokumenten är det lärarens ansvar att få varje elev att känna sig trygg. Syftet är att genom fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 2-3 visa faktorer som kan innebära trygghet respektive otrygghet på en skolgård. Avsikten är att härigenom identifiera faktorer som påverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill också undersöka om det finns särskilda områden som utgör potentiella riskzoner för eleverna. Vi började med att göra en pilotstudie som testade frågorna. Därefter genomfördes intervjuer med elever i årskurs 4-5.

Huvudsyftet med denna uppsats är att genom användning av receptionsanalys studera vad två reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan väcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstå när respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrån respondenternas demografiska faktorer. För att kunna få ett kunskapsunderlag inom detta område kommer jag således att använda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestämda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i två fokusgrupper med hänsyn till respondenternas ålder för att slutligen kunna diskutera för en jämförelse.

Syfte: Förklara begreppen empowerment och medarbetarskap samt visa hur de kan tesig i praktiken inom kulturnäringarna.Metoder: Kvalitativ metod med material från litteraturstudier och ostruktureradesamtal med medarbetare på olika positioner och nivåer i åtta gävleorganisationer inomkulturnäringarna.Resultat & Slutsats:Observationerna gjorda på plats stämmer relativt bra med befintliga tankar om välfungerande organisationer i litteraturen. Organisationer inom kulturnäringarna överlever alla på något vis genom sina medarbetares kreativitet. För att utnyttja det på bästa sätt bör organisationen......vara organisk, det vill säga kunna anpassas efter de personligheter ochkompetenser som finns i den. Detta sätter å andra sidan höga krav pårekrytering och social kompetens....ha någon form av plattform (i uppsatsen också kallat idékatalysator) där medarbetare från organisationens delar kan mötas, utbyta information och komma med synpunkter på varandras idéer. Detta kräver dock att man har ?högt i tak? samtidigt som man respekterar varandras expertområden....göra medarbetare delaktiga ? då ökar deras engagemang och viljan att vårda det de själva är med och bygger upp.