Uppmuntrande läsning

Sammanfattning

Det huvudsakliga syftet med detta arbete var att försöka kartlägga vilka

slags erfarenheter och attityder till litteraturläsning som finns bland

andraspråkselever och jämföra detta resultat med tidigare forskning som

gjorts inom området utifrån ett köns- och etnicitetsperspektiv.

Målsättningen för arbetet var även att försöka utröna vilka slags

orsaksfaktorer som kan tänkas ligga bakom eventuella likheter och skillnader.

För att uppnå detta syfte valde jag att, med hjälp av enkätformulär, göra en

kvantitativ undersökning i några andraspråksklasser på gymnasienivå. Vid

bearbetningen av dessa valde jag avslutningsvis att, med utgångspunkt i den

genusteorietiska och postkoloniala vetenskapstraditionen, dels göra en

komparativ analys mellan tidigare forskning och uppsatsens empiri, dels

försöka påvisa några tänkbara orsaksförklaringar till eventuella

attitydskillnader.

Resultatet av undersökningen visar på, inom vissa områden, uppseendeväckande

stora skillnader mellan de resultattendenser som framkommit i tidigare

forskning och det empiriska underlag denna uppsats grundar sig på. Områden

som uppvisar stora skillnader ur antingen ett köns- och/eller

etnicitetsperspektiv är ämnesuppfattning, litteraturpreferenser och

läsvanor, där de tillfrågade pojkarna på många punkter frångår det

könsstereotypa beteende som är kännetecknande bland pojkar med svenska som

modersmål.

De slutsatser som dras i samband med diskussionen av dessa resultat

tillskriver framförallt de undervisande lärarna, vilka samtliga har ett

uttalat intresse för litteratur och/eller genusfrågor, det främsta ansvaret

för elevernas ” i många avseenden ” okonventionella attitydmönster. För att

några generella slutsatser kring dessa resultat ska kunna dras krävs dock

vidare forskning inom området.