Examensarbete, avancerad nivå

Undersökning och utvärdering av materialtillförselmetoder <br /> vid Scania Axlar

Sammanfattning

Den globala lastbilskoncernen Scania står inför en spännande framtid, inte

minst då marknaden bokstavligen skriker efter tunga fordon som kan hantera

de aldrig sinande behoven av logistikflöden. Det Scania nu gör är att rusta

för framtiden i form av att dimensionera produktionslinorna för väsentligt

ökade volymer samtidigt som den svenska verksamheten huvudsakligen

koncentreras till företagets bas i Södertälje. Rustningen genomför Scania

bland annat utifrån den logistiska trend som nu råder i industrin, nämligen

att bemöta den ökande produktionstakten genom att göra linans positioner så

korta som möjligt för att minimera gångsträckorna för montörerna.

Detta examensarbete handlar om hur Scanias axelverksamhet bör agera för att

möta den internlogistiska trenden med kortare positioner, vilket företaget

tror sig lösa genom att förse och presentera material vid linan på ett mer

yteffektivt sätt. Scania har därför utarbetat sex materialtillförselmetoder

som de ämnar använda i den nya axelverksamheten som startas upp under 2008.

Syftet med examensarbetet är att undersöka och utvärdera de framtagna

materialtillförselmetoderna samt se över dess konsekvenser inför starten av

den nya verksamheten i Södertälje. Mer konkret har förslag på rutiner,

instruktioner och lämplig avvikelsehanering för de nya

materialtillförselmetoderna tagits fram, för att skapa ett för

testverksamheten standardiserat arbetssätt. Först när det fanns ett

standardiserat arbetssätt, med kontinuitet i verksamheten, har analys och

utvärdering skett. För att på ett systematiskt sätt utvärdera metoderna har

testerna studerats utifrån framförallt fem framtagna nyckelfaktorer som

kopplats från materialtillförselteorier, men också Toyotas respektive

Scanias Produktionssystem, TPS och SPS. Nyckelfaktorerna som används är

kvalitets-, komplexitets-, system-, visualiserbarhets- och ytaspekter.

Testerna har lett till att de framtagna metoderna huvudsakligen kunnat

klassificeras utifrån huruvida de är sekvensberoende eller inte. De

sekvensberoende metoderna ställer stora krav på att monteringssekvensen

följs och är därmed mer störningskänsliga samtidigt som metoderna möjliggör

en större ytbesparingspotential jämfört med de sekvensoberoende metoderna

som i regel är mer lätthanterliga och mindre störningskänsliga. Vidare har

studien påvisat vilka resurser de olika metoderna kräver, där de

sekvensberoende metoderna har störst resurskrav. De sekvensberoende

metoderna kräver dessutom väl fungerande kommunikationskanaler mellan linan

och plockstationerna för att kunna hantera avvikelser och kunna arbeta

efter den faktiska sekvensen. Vad gäller de sekvensoberoende metoderna, som

handlar mer om hur artiklar kan presenteras i mindre emballage, bör i

första hand dialoger med Scanias inköpsorganisation och i sin tur berörda

leverantörer tas för att få till stånd användning av mer ändamålsenliga

emballage direkt till Scania, oberoende av produktionsenhet.

Klassificeringen av artiklar utifrån hur de lämpar sig för olika

materialtillförselmetoder bör ses som en färskvara och bör därför

kontinuerligt omprövas.

Att bedöma vilken materialtillförselmetod som är bäst är väldigt svårt, då

de helt beror på situationen. Dock bör inte någon metod användas mer än vad

linan kräver eftersom metodanvändningen är förenat med kostnader.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet