Examensarbete, avancerad nivå

Strukturerat arbetssätt för avvikelse- och problemhantering i LKAB

Sammanfattning

Gruvföretaget LKAB har ett behov av en gemensam avvikelsehantering, vilket

påpekats vid bland annat externa och interna ISO 9001 revisioner. Syftet

med denna utredning är att ge ett förslag till ett gemensamt systematisk

arbetssätt med avvikelsehantering, som uppfyller kraven i ISO 9001, ISO

14001 samt övriga ledningssystem som LKAB är certifierade mot. Förslaget

ska bygga på teori och befintliga arbetssätt, varför dagens arbetssätt

beskrivs och värderas med hjälp av teori, samt rekommendationer ges angående

vilka befintliga system som bör tillämpas även i fortsättningen.

Datainsamling har gjorts genom ett trettiotal intervjuer, studier av

databaser och dokument från verksamhetssystemen samt en jämförelse med

Scania chassi i Södertälje. Från studien framkommer att flertalet databaser

med syfte att hantera avvikelser finns runt om i LKAB. Andra vanliga

arbetssätt för att hantera avvikelser är loggböcker och aktivitetslistor.

Ett genomgående drag för dessa är enligt författaren bristen på systematisk

hantering av orsakseliminerande åtgärder samt avsaknad av medarbetarnas

delaktighet. LKAB arbetar med totalkvalitet, vilket anses vara positivt

även om kritik riktas mot att företaget brister i att:

? ha en samsyn på kvalitetsrelaterade begrepp

? involvera samtliga medarbetare i arbetet med ständiga förbättringar

? arbeta systematiskt med ständiga förbättringar inom hela företaget

Lösningen på dessa problem är enligt författaren utbildning i totalkvalitet

samt ett gemensamt arbetssätt med problemhantering som involverar samtliga

medarbetare.

Teorier om produkt, kund och kvalitetsbegreppet presenteras bland annat

tillsammans med teorier om kvalitetsbristkostnader, avvikelsehantering och

ständiga förbättringar. Enligt Sörqvist(2004) och Juran (1989) är

avvikelsehantering en form av styrning och ett tillfälligt problem kan

anses vara en avvikelse från en accepterad problemnivå. En förbättring är

enligt författarna ett genombrott i den accepterade problemnivån som leder

till en ny bättre nivå. För att nå denna nivå måste orsakerna till de

underliggande kroniska problemen lösas. Enligt Sörqvist så bidrar kroniska

problem ofta till dolda kvalitetsbristkostnader, medan de tillfälliga

problemen bidrar till de synliga traditionella kvalitetsbristkostnaderna som

är enklare att mäta. ISO 9001:2000 gör en koppling mellan åtgärder som

eliminerar orsaker till avvikelser och ständiga förbättringar. Sörqvist

säger även att de tillfälliga problemen kan vara ett symptom på kroniska

problem. Utifrån bland annat dessa teorier dras slutsatsen att sökt förslag

till strukturerat arbetssätt bör hantera både inrapportering av problem samt

orsakseliminerande åtgärder.

Teorin förespråkar utbildning i totalkvalitet, arbete i projekt samt en för

verksamheten anpassad och integrerad infrastruktur. Vid intervjuer framkom

att systemet bör kräva så lite administration som möjligt. För att uppnå

detta föreslås att problem rapporteras in i problemlistor, att

förbättringsprojekt startas av kontinuerliga förbättringsgrupper och drivs

i ett PDCA hjul. Detta dokumenteras i förtryckta dokumentmallar och som en

aktivitet i en aktivitetslista. Arbetssättet introduceras förslagsvis i

etapper med start i underhållsfunktionen, för att möjliggöra utvärdering

och förbättring.

Övriga slutsatser är att det nya arbetssättet och strukturen kan

introduceras för företaget i och med en utbildning i totalkvalitet som

inleds på ledningsnivå och avslutas med alla medarbetare i företaget.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet