Skivverkan i volymbyggda trähus

Sammanfattning

Syftet med denna rapport är att åskådliggöra en mängd olika alternativ för

hur skivor kan monteras på träregelväggar. Förbindarmönster och

skivmaterial varieras för att slutligen presentera olika alternativ för

produktion av volymbyggda flervåningshus i trä.

För plywoodskivor finns två möjligheter till infästning i regelstommen om

stommen är högre än 2400 mm, detta p.g.a. dess begränsade dimensioner:

- En kortling monteras i regelväggen och två väggskivor kan monteras på

höjden. Den dimensionerande bärförmågan för väggenheten uppgår till den

minsta bärförmågan av de två ingående skivorna.

- Plywoodskivan efterbehandlas med exempelvis not och spont för att

slutligen sammanfogas med lim. Skivan kan då få egenskaper likt en enda

stor skiva.

Genom att ersätta plywoodskivan med en spånskiva eller en OSB-skiva kan man

slippa problematiken med skarvning. Detta för att dessa skivor inte har

samma begränsningar beträffande dimensioner vid tillverkning som plywood

har, och fullstora väggskivor finns lagerhållna ur standardutbudet hos

vissa tillverkare. Väggenheten där spånskiva och gips utgör de två

skivlagren ger en 38 % lägre bärförmåga än för väggenheten där skarvad

plywood används tillsammans med gips. När det inre lagret istället utgörs

av en OSB-skiva kommer bärförmågan att reduceras med ytterligare 11 %.

Gipsskivor som väggbeklädnad är ett måste i flervåningsträhus för att

uppfylla ställda krav på brandmotstånd. De två yttersta skivorna måste i

hus högre än fyra våningar utgöras av en brandskyddsskiva som exempelvis

BPB Gyproc AB’s 15 mm Protect-F. Skulle man minska på förbindaravståndet

för gipsskivan relativt plywoodskivan, och därmed öka antalet förbindare så

kan en 14 % högre bärförmåga uppnås för en väggenhet med två lager gips

jämfört med väggenheten med plywood och gips i de två skivlagren.