Examensarbete, avancerad nivå
Global stabilisering av volymbyggda trähus
Sammanfattning
År 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillåter obegränsad användning av
trä i bärande stommar om funktionskraven uppfylls (Östman et al., 1999).
Innan dess hade trä som bärande system tillåtits i upp till två våningar,
vilket var en följd av att bränder orsakat stora problem i flera svenska
städer.
Dagens byggande strävar mer och mer mot att bygga så effektivt som möjligt
med så kort byggtid som möjligt. Ett sätt att bygga effektivt och få kort
tid på byggarbetsplatsen är att använda sig av prefabricerade volymer som
monteras ihop till flervåningshus på byggarbetsplatsen. Idag finns en
efterfrågan på flervåningshus i trä högre än fyra våningar och branschen
anpassar sig snabbt till kundens önskemål. (Johnsson et al, 2004)
Vid volymbyggnad kan det stabiliserande systemet delas in i ett lokalt- och
ett globalt stabiliserande system. Det lokala systemet är varje volyms
stabilitet. Det globala systemet är en hel byggnads stabilitet. Det lokala
systemet måste vara stabilt för att det globala systemet ska kunna föra
krafter vidare mellan volymerna.
Syftet med arbetet är att studera stabiliseringen av volymbyggda
flervåningshus i trä. Den globala stabiliseringen studeras med syftet att
kontrollera dagens lösning på den globala stabiliteten på referensprojektet
Kv. Dobben 1 i Haparanda samt att utveckla en beräkningsmodell för LBABs
nya typhus Dou5.
Arbetet har bedrivits som en litteraturstudie, därutöver har också
studiebesök, beräkningar och muntliga frågor använts.
Beräkningar på referensprojektet Dobben 1 i Haparanda visar att den globala
stabiliteten för en hel byggnad måste kontrolleras eftersom ett volymtorn
inte klara av att stabilisera sig själv. Det är inte än utrett hur
överföringen av krafterna mellan olika volymtorn sker därför är
beräkningsmodellen för duokonceptet idag uppbyggt på att varje volymtorns
stabilitet kontrolleras, vilket leder till att programmet ger utslag, EJ OK!
Beräkningsprogrammet är uppbyggt med hjälp av ritningar från Kv. Dobben 1 i
Haparanda, men är tillämpbart på typhusen Duo4, Duo5 och Duo6.
Beräkningsmodellen är inte ännu komplett och en vidare utveckling med
införande av antalet volymer i bredd och längd behövs för att få en
slutgiltig beräkningsmodell.