Problembaserat lärande i historia och elevers motivation

Sammanfattning

Syftet med denna rapport är tvådelat. För det första görs ett försök att på

ett djupare plan studera stödet för användandet av problembaserat lärande

som metod inom den gymnasiala historieundervisningen. Det föreligger en

stor likhet mellan den problembaserade arbetsmodellen och den metod som

historiker i allmänhet använder sig av. Det går också att finna stöd för

metoden ur ett samhällsperspektiv. Den snabbt växande, och skiftande

kunskapsmassan kräver ett problematiserande, och kritiskt förhållningssätt.

Dessa värden tillhör de metodologiska hörnstenarna vid historiska studier.

Det andra delsyftet var att undersöka hur motivationen hos en grupp om nio

elever på Komvux påverkades av en ”post-hole” implementering av

problembaserat lärande under A-kursen i historia. Uppgiften bestod i ett

jämförande studium av Förintelsen och GULAG-arkipelagen. Den kvalitativa

intervjun har tjänat som datainsamlingsmetod, och intervjusvaren ger vid

handen att motivationen ökade i gruppen som helhet, och en förändring

skedde i riktning från yttre till inre betingad motivati