Campingturismen i Piteå under 1950- och 1960-talet

Sammanfattning

Den här uppsatsen handlar om hur campingturismen växte till i Piteå på 1950-

och -60-talet, och gjorde området till ett av Sveriges populäraste

campingområden. Enligt statistiken hade Piteå 4% av den totala campingen i

hela riket 1968. Vår uppgift har varit att försöka finna vilka faktorer och

aktörer som bidragit till att just Piteå kom att få en sådan framskjuten

position inom campingturismen.

I uppsatsen belyser vi hur bilismens genombrott under 1950-talet innebar

en snabb förändring i turistbeteendet, vilket fick som konsekvens att det

traditionella hotell och vandrarhemsboendet, kom att ersättas av boende i

eget tält eller hyrd stuga på campingplats. I mitten på 1950-talet blev

frågan om anläggande och drift av campingplatser en kommunal angelägenhet,

delvis beroende på att olika intresseföreningar hade börjat uppmärksamma

förändringen i turistbeteendet.

Turismen i Piteåområdet tog fart när pressen börjat att uppmärksamma de

naturtillgångar Piteå hade i sandstränderna och det gynnsamma klimatet.

Inom vårt undersökningsområde har vi funnit tre aktörer inom

campingturismen, det privata Piteå Havsbad, Piteå stadskommun med campingen

vid Norrstrandsbadet och Piteå landskommun med Pitholmens havsbad, som

samtliga expanderade i samband med att medias uppmärksamhet börjat locka

besökare till området.

Piteås badanläggningar med dess varma vatten var ett attraktivt besöksmål

för befolkningen i Nordkalottområdet. Det anses från många håll att det var

de norska turisterna som ”upptäckte” Piteå som turistort. Norrmännen kom

att bli ett stort dominerande inslag på campingplatserna.

Samtidigt som turisterna började hitta till Piteå och dess campingplatser

pågick det annan verksamhet i Piteå stad. Det var Hantverks- och

industriföreningen som i samverkan med Piteå stad anordnande hantverk- och

industrimässor åren 1957 och 1961. Dessa mässor bidrog till att skapa en ny

attraktiv bild av Piteå som gagnade turistverksamheten.