På spaning efter parkbänken som flytt

Sammanfattning

Detta a?r en studie som a?r ta?nkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det görs genom att betrakta parkba?nken som metonymisk utga?ngspunkt för att i de sma? processerna kunna se de stora. Parkba?nkar a?r fysiska och symboliska markörer, ba?de av stadens offentliga miljöer och vem/vilka som har ra?tten till staden.

Studien a?r gjord utifra?n en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Göteborg utifra?n en kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet utgörs av olika gestaltningar av hur den nya gatan kan komma att se ut, kommunala dokument och policys och en intervju med den ansvariga planeraren. Vidare bygger studien pa? en paneldebatt med deltagare fra?n kommun, fastighetsa?gare, en journalist samt arkitekten bakom gestaltningarna. Analysen av empirin tyder pa? att kommersiella intressen kommer att fa?rga den framtida Avenyn avseva?rt. En tydlig konsekvens a?r parkba?nkens öde. Kommunen visar inget intresse att följa sin egen policy kring antalet parkba?nkar med ha?nvisning till kostnader och att det finns för lite plats i de centrala delarna av staden. Det finns en risk att det offentliga rummet blir en plats endast för vissa, en plats da?r det kommer att kosta att fa? vistas och blir otillga?ngligt för dem som inte har ra’d med en latte? för att fa? ra?tten att sa?tta sig ner och vila. Ett slags skiktat offentligt rum da?r tillga?ngen a?r villkorat utifra?n vad och om man kan konsumera eller ej.

Parkba?nkens vara eller icke vara blir en symbol för vilket typ av samha?lle vi vill ha. Ett offentligt rum med ma?nga ba?nkar signalerar öppenhet och integration medan en brist pekar pa? raka motsatsen.