Kommunikation, förhandling, medling

Sammanfattning

Detta arbete syftar till att ge en djupare förståelse för begreppen

kommunikation, förhandling samt medling. Föräldrametoden Aktivt föräldraskap

studeras också.

Uppsatsen studerar inte vardagens alla kommunikations- och

förhandlingssituationer, samt redovisar inte alla de tekniker som kan leda

till en konfliktlösning. Behovet av samtal, medling eller andra insatser

när föräldrarna separerar, belyses endast ytligt. Uppsatsen studerar inte

heller aspekterna av rättegång och skiljedomsförfarande då konflikten kommit

så långt.

Arbetet tar upp vilka faktorer som ingår i god kommunikation och studerar

också de störande faktorer som finns. Arbetet visar också på vikten av att

kommunicera tydligt och visa intresse för talaren. Missförstånd kan

minimeras genom att mottagaren återberättar det som sägs. Det ger samtidigt

sändaren en känsla av att vara bekräftad. Syftet med detta arbete är också

att studera föräldrars sätt att kommunicera/förhandla i vardagssituationer

med barn, samt att undersöka hur tvister/konflikter kan lösas då parterna

inte kan enas om en lösning själv. Dessutom studeras en föräldrametod

djupare för att ge insikt i föräldrar och ungdomars kommunikationsmönster.

Att förhandla är något vi alla gör dagligen. Förhandlingens olika delar

ingår samt vad vi bör tänka på vid förhandling för att tillgodose våra

intressen. Konflikter är vanliga företeelser och de behöver inte vara

negativa utan kan också leda till något positivt.

Medling är en metod att lösa konflikter. Medling bygger på att en tredje

neutral part ingår som samtalsledare. Det ger parterna möjlighet att

kommunicera med varandra. Efter medlingen kan relationerna stärkas.

Föräldrametoden Aktivt Föräldraskap studeras på djupet. Den lär ut hur

föräldrar på ett konstruktivt sätt kan lära sig att nå sina barn via

kommunikation oavsett vilken ålder de befinner sig i. Nyckelorden består i

att visa att man accepterar sina barn genom att acceptera deras

handlingar, att man lyssnar aktivt och visar förståelse. Använda sig av

jagbudskap, vilket talar om dina egna känslor och upplevelser. Metoden

förespråkar gemensamma lösningar, där alla parter ingår som lika delar, och

alla ansvarar för att hålla sin del av lösningen. Dessa grunder ligger bakom

de flesta tekniker och föräldrametoder samt förhandling och medling som

också bygger på att vi förstår varandra väl, genom att vi använder språket

på ett tydligt sätt.

I språket ingår många olika faktorer: bl.a. kroppsspråk, kvinnliga och

manliga aspekter och hur vi uttrycker oss. Kvinnor använder sig av ett

indirekt språk som inbjuder till förhandling. Det är metakommunikation.

Kvinnan har ett relationssamtal och vill skapa närhet och avbryter ofta den

hon talar med för att bekräfta. Männen talar hellre på arbetet än i hemmet,

de informerar eller lektionerar. Mannen avbryter ofta för att tillrättavisa.

Det är redan som små vi lär oss våra olika sätt att kommunicera och de

följer oss senare i livet. Detsamma gäller de kommunikationsmönster som

uppstår i familjen som är väldigt hierarkiska. Där behåller vi också samma

position oavsett hur gamla vi blir. I familjen skapas många konflikter genom

att vi är väldigt kritiska mot våra närstående. Det kan skada vår

självkänsla när inte ens våra närmaste tror på vår förmåga.

Tonåringar blir mer självständiga och behöver ett nytt sätt att kommunicera,

en teori är att det är inramningen på det som sägs som kan förändras, från

omvårdande till umgängesinramning. Föräldrar fortsätter ofta behandla sina

barn som att de vore små. Ibland blir även integriteten kränkt. Det kan

medföra stora revolter vid frigörandet från föräldern.

Metoden är litteraturstudie genom böcker, Internet, kursmaterial och

uppsatser.

Sammanfattningsvis framhåller arbetet att genom att kommunicera på ett

tydligt sätt, kan vi undvika många onödiga konflikter. Kommunikation,

förhandling och medling borde i större utsträckning finnas på schemat från

förskolan till gymnasiet. Att visa varandra mer intresse gör också att vi

alla mår bättre. Det kan vi göra genom att lyssna till vad den andra säger,

och också försöka förstå budskapet bakom det som sägs.