Högpresterande team

Sammanfattning

Världen förändras i en allt snabbare takt. Kraven ökar på samhällets

organisationer att vara flexibla och effektiva. Det lägger ett stort ansvar

på de grupper och individer som verkar inom dessa organisationer. I Sverige

har vi sedan slutet av 1990-talet fått se konsekvenser av denna utveckling i

form av en kraftig ökning av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Som

en kontrast till detta finns det grupper som på ett utmärkt sätt klarar av

att hantera denna snabba förändringstakt. De kallas av forskarna för

högpresterande team, och kännetecknas av att de är både extremt effektiva

och dessutom livskraftiga.

Syftet med detta arbete är att utföra en studie av två högpresterande team,

i branscher med hög förändringstakt, för att få en djupare förståelse av

vilka faktorer som kan vara extra viktiga för att individer i arbetslivet

ska trivas, behålla sin självständighet samt vara effektiva över tiden. Jag

har formulerat följande frågeställningar: Hur ser organisationen ut i

högpresterande team, och vad gör att de blir högpresterande? Hur ser

arbetsfördelningen ut och hur utförs arbetet i det högpresterande teamet?

Hur ser maktstrukturen ut och hur kommunicerar de med varandra? Hur påverkas

individens självständighet av att verka i dessa team?

Jag har valt att undersöka två högpresterande team inom informations- och

kommunikationsbranschen, organisationer med extremt höga krav på

flexibilitet och effektivitet. Jag valde att göra fallstudier med en

kvalitativ ansats.

Med stöd av det som framkommit vid studien kopplat till relevanta teorier

och tidigare forskning, vill jag framlägga att de egenskaper som har gjort

de undersökta teamen högpresterande, det som sticker ut när de andra

nödvändiga förutsättningarna är uppfyllda, är två saker: dels deras frekvent

förekommande personliga uppföljningstillfällen mellan chefen och den

anställde. Det ena teamet har ett exempelvis ett personligt

utvecklingssamtal var tredje vecka, det andra teamet har ett

uppföljningssamtal med dem som inte når budget varannan vecka. Den andra

egenskapen är att kommunikationsformen vid dessa samtal sker i form av

autentisk dialog. Med detta avses att de granskar varandras argument utan

misstro, är välvilligt inställd när de lyssnar på den andres argument, och

håller dörren öppen för olika lösningar. Kommunikation och uppföljning är

kärnan i högpresterande team.

Trots den mycket hårda kravbilden som den anställda ställs inför lyckas de

behålla sin självständighet till stor del intakt. Ledarskapet kännetecknas

av en stark målfokusering vilket ger goda individuella prestationsresultat,

vilket i sin tur ger individen tilltro till den egna förmågan. Individen har

stor frihet att agera inom verksamhetsramarna. Detta i kombination med att

de ständigt tränas i öppen kommunikation, ger dem tryggheten att hävda sin

individuella självständighet. Den starka målstyrningen och disciplinering

som teamen utsätts för balanseras mot det självförtroende som skapas av att

nå goda resultat. Detta ger sig i uttryck av att individer även vill vara

delaktiga i beslutsprocessen av själva verksamhetsramarna.

Tidsbrist är något som verkar begränsande för individernas självständighet.

Detta resulterar i att genomförandet av deltagarna egna idéer kring

långsiktig verksamhetsutveckling ibland får ge vika för de kortsiktiga

lönsamhetsmålen. Detta ser jag som ett potentiellt förbättringsområde som

vore intressant att ta upp i framtida forskning. Att undersöka om de

högpresterande teamen om möjligt går att få ännu mer effektiva och

livskraftiga med en ökad prioritering av dess individers kreativitet.