AbstraktTransformativt Ledarskap och empowering Ledarskap undersöktes i en kvantitativ studie där 89 medarbetare vid ett större skogsföretag i Sundsvall besvarade en enkät och skattade sina chefers Ledarskapsbeteende. En principal komponentanalys visade stöd för att det var två olika typer av Ledarskap, och multipla hierarkiska regressionsanalyser visade stöd för att effekterna av transformativt Ledarskap och empowering Ledarskap var Ledarskapseffektivitet och tillfredställelse med arbetsledningen. Resultatet av studien överensstämde väl med tidigare internationell Ledarskapsforskning och indikerar att det går att predicera vilka effekter ett Ledarskap hade på medarbetarna och därmed indirekt på medarbetarnas prestationer..

Syfte med denna studie var att få kunskap om hur och på vilka sätt sjuksköterskans Ledarskap beskrivs samt hur det kan utvecklas och stärkas. Teoretisk inspiration har hämtats från Cook (2001) som har utvecklat en modell för sjuksköterskans Ledarskap. Metoden var en litteraturstudie och bygger på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att uppmärksamhet, värde och kunskap är centralt i sjuksköterskans Ledarskap..

För ett kreativt Ledarskap behövs kompetens inom flera olika områden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skådespel som pågår är fyra perspektiv på organisation och Ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv på organisation och Ledarskap. Syftet med rapporten är att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom Ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att ställa resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom Ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot några av de teorier och studier som gjorts om organisation och Ledarskap. Resultatet visar att reklambyråer kompetensutvecklar inom Ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom Ledarskap i reklambranschen i Göteborg..

Bakgrunden till uppsatsen är intresset för hur Ledarskap påverkar individers möjlighet att trivas och förmågan att utvecklas på arbetet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en viss Ledarskapsstil - lyssnande Ledarskap - bidrar positivt till individers möjlighet att växa och utvecklas i sitt arbete. Passar ?lyssnande Ledarskap? alla organisationer?Hur vet man att det lyssnande Ledarskapet är bra?Kan alla bli en ?lyssnande ledare??Är dagens organisationer mogna för denna typ av Ledarskap?.

Delat Ledarskap har på senare år blivit alltmer uppmärksammat, främst inom idrotten där Tommy Söderberg och Lars Lagerbäck rönt stora framgångar. Syftet med denna uppsats är att undersöka om inställningen till delat Ledarskap är mer positivt bland de personer som haft denna ledarform än bland personer som inte upplevt detta. Syftet är dessutom att se på hur ett specifikt delat Ledarskap fungerar. Genom intervjuer med två elitfotbollstränare som utövat delat Ledarskap samt en enkätundersökning med elitfotbollsspelare, har data samlats in.Resultaten visade ingen signifikant skillnad i inställningen till delat Ledarskap hos fotbollspelarna. Däremot gav intervjuerna med tränarna en bra inblick i hur ett delat Ledarskap fungerar, något som kan vara framtidens Ledarskapsform..

Mitt arbete handlar om lärares Ledarskap och dess betydelse för undervisningen. Hur medvetna är lärare om Ledarskap och vilket Ledarskap förordar Läroplanen? Jag har genomfört en enkätundersökning riktad till 115 lärare på 5 skolor med syfte att undersöka lärares medvetenhet om Ledarskap och dess betydelse. Vid sammanställningen av enkäterna var bortfallet relativt högt. Antalet svarande var 78. Resultatet av min undersökning visar sammanfattningsvis på att det finns ett stort intresse bland yrkesverksamma lärare av fortbildning om Ledarskap.

Dagens Ledarskap har genomgått stora förändringar och gått från traditionellt, hårt och byråkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat Ledarskap. Kommer framtidens Ledarskap att enbart bestå av mjukt Ledarskap medan det traditionella dör ut, eller är det så att arbetslivet behöver båda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka Ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt Ledarskap) och hård(transaktionellt Ledarskap) makt. Genom en enkätundersökning så framgick personalens tankar och åsikter kring Ledarskap i förhållande till kombinationen av mjuk och hård makt. Resultatet påvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn på kombinationen av mjuk och hård makt där faktorer inom båda Ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvändiga..

Delat Ledarskap är ett arbetssätt som många verkar vara nyfikna på men har svårt att finna information om. I en kvalitativ undersökning har chefer runt om i Sverige som både delar och inte delar Ledarskap intervjuats. Kompetens och arbetsuppgifter, värderingar, tillgänglighet och effektivitet, kommunikation och makt och konflikter är områden som påverkar om man kan få ett delat Ledarskap att fungera eller inte. Studien visar att en handbok bland annat bör innehålla övergripande information om ämnet, ha en lättförståelig text, tips och råd, begreppsdefinitioner, bilder och scenarier. Med hjälp av studien har vi skapat oss en bild av vad som krävs för att chefer ska få till stånd ett delat Ledarskap och vad som bör stå i en handbok för chefer som är intresserade av delat Ledarskap..

Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för Ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares Ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell..

Hur definierar lärare sitt Ledarskap, vad har format deras syn på och vad upplever de som väsentligt i sitt Ledarskap? Detta arbete har undersökt dessa frågor genom att dels genomföra intervjuer med två lärare och dels genom en enkätundersökning på en gymnasieskola. Den teoretiska ansatsen har varit hermeneutisk, dvs att resultaten har tolkats utifrån den innebörd som läggs in i handlingar och begrepp. Det visade sig att lärare definierar sitt Ledarskap ganska varierande och att detta kan förstås utifrån avsaknaden av en gemensam teoretisk bakgrund..

Vårt syfte är att skapa en djupare förståelse och klargöra för användningen avbegreppen management och Ledarskap i praktiken. Med hjälp av begreppens innebörd kan vi som forskare få möjligheten att framföra hur begreppen används praktiskt. På så vis kan vi se om teorin reproduceras i praktiken. Vår uppsats visar att intervjupersonerna tror att de utövar Ledarskap, men att det inte kan utövas i praktiken. Detta har sin grund i den tvetydighet som omger begreppet Ledarskap och företagets organisationskontext.

Dagens Ledarskap har genomgått stora förändringar och gått från traditionellt, hårt och byråkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat Ledarskap. Kommer framtidens Ledarskap att enbart bestå av mjukt Ledarskap medan det traditionella dör ut, eller är det så att arbetslivet behöver båda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka Ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt Ledarskap) och hård(transaktionellt Ledarskap) makt. Genom en enkätundersökning så framgick personalens tankar och åsikter kring Ledarskap i förhållande till kombinationen av mjuk och hård makt. Resultatet påvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn på kombinationen av mjuk och hård makt där faktorer inom båda Ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvändiga..

Denna uppsats handlar om Ledarskap och hur Ledarskap bedrivs på distans.Studien fokuserar på det Ledarskap som sker i bemanningsbranschen där konsultchefen leder bemanningskonsulter på distans. I det Ledarskap som utövas finns även en påverkan utav en tredje part som går att finna i det kundföretag som hyr in konsulterna. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för det Ledarskap som uppkommer och utövas i bemanningsbranschen och att identifiera de problem som kan uppstå när Ledarskapet sker på distans. Vi jämför också distansLedarskapet med ett traditionellt Ledarskap för att förstå på vilket sätt de skiljer sig i Ledarskapets utövande. Slutligen är vårt syfte att få en inblick i hur ett distansLedarskap i bemanningsbranschen påverkas när det även är en tredje part involverad..

Denna uppsats behandlar delat Ledarskap och syftet var att med hjälp av en fallstudie, undersöka relationen mellan ledarna och kommunikationen mellan ledarna och medarbetarna. För att undersöka detta utgick vi från teorier och modeller, hämtade från litteratur och vetenskapliga artiklar. Vi genomförde personliga intervjuer av två verksamhetsledare och till dem två slumpmässigt utvalda medarbetare på Skellefteå Kraft i Skellefteå. Analysen har visat att relation och kommunikation har stor betydelse, för ett lyckat samarbete mellan ledarna och medarbetarna i delat Ledarskap. Framgångsrika ledare som delar på ett Ledarskap använder i huvudsak information och kommunikation, för att skapa delaktighet i det strategiska arbetet..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns någon skillnad gällande människors generella syn på manligt och kvinnligt Ledarskap och om det finns någon skillnad i manligt och kvinnligt Ledarskap i utövandet. En litteraturstudie inkluderande sex forskningsrapporter inom det berörda ämnet publicerade mellan 1990-2008 har genomförts. Frågeställningarna är: "Finns det någon skillnad gällande människors generella syn på manligt och kvinnligt Ledarskap?" och "Finns det någon skillnad i mäns respektive kvinnors faktiska utövande av Ledarskap?" Resultaten visar att en ledares kön uppfattades olika av respondenterna i de berörda studierna. En fördom om Ledarskap är att det krävs typiskt manliga egenskaper för att bli en bra chef, vilket bekräftades i de inkluderade forskningsrapporterna, genom att ett typiskt manligt utseende hos ledare föredrogs.