Gymnasieelevers och lärares syn på det vidgade textbegreppet

Sammanfattning

Denna uppsats syftar till att belysa den eventuella skillnad i uppfattning

om och syn på ett vidgat textbegrepp som kan förväntas råda mellan lärare

och elever samt mellan kvinnliga och manliga individer ur respektive grupp.

Undersökningen är kvalitativ, då jag som metod har använt mig av

kvalitativa intervjuer som analyserats och tolkats utifrån den

hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar att det hos de

intervjuade, både lärare och elever, råder en hierarki mellan olika

texttyper samt att de intervjuade lärarna i huvudsak använder sig av andra

texter än de traditionella tryckta för att åskådliggöra, stödja eller

komplettera skönlitteraturen. Denna bild av det vidgade textbegreppets

plats i undervisningen bekräftas av eleverna. En majoritet av eleverna

skulle gärna se ett utökat arbete med ett vidgat textbegrepp i

svenskundervisningen, men många utrycker oro över att en sådan

undervisning skulle ske på bekostnad av den traditionella undervisningen

med skönlitteratur, vilken uppfattas som det egentliga svenskämnet. Fler

kvinnliga än manliga elever tror att en undervisning som i högre grad än

idag integrerar ett vidgat textbegrepp skulle påverka svenskundervisningen

på detta negativa sätt. Mellan den kvinnliga och den manliga läraren kan

ingen skillnad i uppfattning om det vidgade textbegreppet, vilken kan anses

könsrelaterad, skönjas.