Examensarbete, avancerad nivå

Grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament

Sammanfattning

I arbetet har olika grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament

undersökts och dokumenterats. Kontaktledningsfundament är ett fundament,

tillverkat av betong med varierande utformning och storlek beroende på

vilken typ det är. Dess funktion är att bära upp kontaktledningsstolpen med

tillhörande stag och ledningar.

Syftet med examensarbetet var att ta fram vilka grundläggningsmetoder för

kontaktledningsfundament som är godkända av Banverket. Studera metoderna,

främst de nya borrmetoderna och utföra en jämförelse av dessa metoder som

baseras på teknik och ekonomi. I studien ingick att kontrollera vilka

ställda krav Banverket har vid granskning och godkännande av nya

fundamentmetoder. I rapporten beskrivs även metoder som förekommit inom

Banverket, men som inte är godkända. Genom att intervjua projektledare från

olika projekt där nya metoder använts, framkom befintlig kunskap,

erfarenhet och personliga reflektioner. Material inom området har

identifierats och dokumenterats.

För närvarande finns det tre stycken godkända grundläggningsmetoder för

kontaktledningsfundament, de är: Standardfundament, BVI-3.1 fundament och

MoFix ? fundament.

En jämförelse visar att MoFix-fundament ger ett välarbetat intryck och att

BVI-3.1 fundament förefaller vara av en något enklare teknik.

Betongåtgången är större vid montering av BVI-3.1 fundament. Det kan

förklaras av att i denna metod nedsänks ett stålrör med diametern 355 mm

som ska fyllas och MoFix-fundamentets betongrör med diametern 355 mm har

ett hålrum på 63 mm som fylls men betong. Vidare observeras att livslängden

är något längre för MoFix-fundament än BVI-3.1 fundament.

Dessa två fundamentmetoder har jämförts med standardfundamentet. Faktorer

som studerats är installationstiden, betongkvalitén, livslängden och om

risk för hastighetsreducering finns. Likhetsgranskningen visade att

borrmetoderna har något kortare installationstid mot grävda fundament.

Betongkvalitén och livslängden talar för borrmetoderna samt att ingen risk

för hastighetsreducering förekommer.

Det krav som Banverket har ställt upp för kontaktledningsfundament är en

tillåten rotation/förskjutning av fundamentet motsvarande en förskjutning

med 35 mm av kontaktledningstråden belägen 5.6 meter över fundamentets

överkant. Medräknas stolpens tillåtna förskjutning ger det en total

förskjutning (orsakad av fundament och stolpe) på 70 mm, på nivån 5.6 meter

ovan rälsens ovankant. Sättningskrav som gäller är att differenssättningen

mellan fundament och omkringliggande jord inte får överstiga 10 cm under en

40-årsperiod. Det råder ett bärighetskarv som är att fundamentets

dimensionerande bärförmåga ska överstiga dimensionerande lastvärde. Även

ett krav på jordning enligt starkströmsföreskriften finns. I dag finns

ingen vedertagen handbok eller föreskrift som beskriver förfarandet med att

få nya fundamentmetoder godkända på Banverket. En ansökan om ny metod ska

skickas till huvudkontoret, där en arbetsgrupp är tillsatt för att behandla

fundamentärenden.

En studie har genomförts, där fem projekt har studerats och dokumenterats.

I studien undersöks vilken metod som valts inom respektive projekt samt

skälen till det gjorda valet. I rapporten framgår även respektive projekts

projektledares personliga reflektion och erfarenhet. Den genomgående

orsaken till vald metod är att sättningar vill undvikas samt att de tågfria

tiderna är korta, varför teknik som ger minimalt ingrepp i banvallen och

metod som är tidseffektiv prioriteras. Erfarenheten av nya metoder är

positiv, logistiken vid produktion upplevs flyta bra och produktionen

erfars enklare på grund av mindre transportproblem när fundamenten

tillverkas på plats.

Det har visat sig att de nya borrmetoderna är lämpliga att använda vid

elektrifiering av befintlig järnväg samt vid utbyte av fundament. Metoden

föredras när banvall eller banområde indikerar förorening i jorden.

Tilläggas ska att borrmetoden är optimal vid installation på stationer,

plattformar eller dylik.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet