Broar av högpresterande betong

Sammanfattning

Detta examensarbete behandlar högpresterande betongs möjligheter i

brokonstruktioner. I studien gjordes erfarenhetsåterföringar från Sverige

och övriga världen kring HPB samt en beräkningsjämförelse av en redan

konstruerad plattrambro.

Erfarenheterna varierade mycket från land till land, vissa länder hade

kommit långt i användandet av HPB jämfört med andra. Vid många

projekt har man kunnat göra kostnadsbesparingar. Det har åstadkommits genom

färre stöd, tunnare plattor och enklare gjutningar, ibland har man också

räknat in det minskade underhållet och

ökade livslängden. Det minskade underhållet och livslängden beror på

beständigheten som är högre för en HPB.

Vid beräkningsjämförelserna för plattrambron gjordes en utförlig

beräkningskontroll av brobanans dimensioner och armeringsinnehåll. Den

studerade bron, vilken var gjuten med kvalitén K45, jämfördes med

alternativen i HPB och kvalitéerna K80, K100 och K120. För att ta reda på

vilken betong som var mest lämplig, beaktades såväl produktions- som

konstruktionstekniska samt ekonomiska aspekter.

Beräkningarna och dimensioneringen utfördes med FEM-programmet BRIGADE, CAE

broprogram kompletterade med handberäkningar. Med resultaten från

beräkningarna gjordes en ekonomisk analys för att kunna jämföra hur de olika

betongkvalitéerna förhåller sig mot varandra.

Av resultatet från de jämförande beräkningarna kunde man konstatera att det

var möjligt att tunna av brobanans tjocklek. Tjockleken kom att begränsas av

de deformationskrav som ställs i BRO 94 inklusive supplement 4.

Den ekonomiska vinsten var jämförelsevis liten för HPB vid försöket med

plattrambron, vilket beror på det högre priset för en högpresterande betong

och konstruktionstypen. Däremot så har den ökade livslängden och

beständigheten ej beaktats vid jämförelsen som är till fördel för HPB.

Sammanfattningsvis kan sägas att användning av högpresterande betong innebär

en rad olika fördelar gentemot konventionell betong, dessa är:

• Högre tryckhållfasthet

• Ökat nötningsmotstånd

• Beständigare konstruktioner

• Längre spännvidder eller mindre tvärsnitt

• Tunnare plattor

• Färre antal pelare/stöd