Balanserat styrkort i en kommun

Sammanfattning

Olika former av prestationsmått har sedan en tid tillbaka provats i

kommuner. En av de modeller som kommuner har hämtat från privata företag är

balanserat styrkort. Ett problem är huruvida en modell som är framtagen för

privata företag direkt kan tillämpas inom kommuner trots de skillnader som

finns mellan dessa verksamheter. Syftet med denna uppsats är att, ur ett

ledningsperspektiv, öka förståelsen för hur en kommun kan utforma och

använda sig av balanserat styrkort. Delsyftet är att identifiera vilka

fördelar och nackdelar som kan uppstå vid användning av balanserat styrkort

i en kommun. För att besvara detta syfte genomfördes en fallstudie på Luleå

kommun, där fyra ledare för olika nivåer intervjuades. Luleå kommun har

utformat sitt balanserade styrkort genom följande fokusområden, ekonomi,

lärande/förnyelse, process/arbetssätt, medarbetare och kund. Det framkom i

vår undersökning att avsaknad av orsakssamband gör det svårt för en kommun

att använda styrkortet som ett strategiskt styrverktyg. Däremot är

orsakssamband inte viktigt att finna för en kommun som använder styrkortet

för verksamhetsnära styrning. Utvärdering av prestationer ingår som ett

moment i den verksamhetsnära styrningen för att en kommun ska veta hur de

ska styra sin verksamhet. Angående för- och nackdelar har vi genom vår

undersökning funnit att kommunens främsta fördel med balanserat styrkort är

att de fått en enhetlig modell att arbeta efter då styrkortet medför

delaktighet och bättre kommunikation. Den största nackdel vi identifierat

är att det finns stor risk för att uppföljningen av det som synes viktigast

i kommunen, nöjdkundindex, blir missvisande på grund av problemen som

följer av enkätundersökningar.