Som ett resultat av det senaste a?rhundradets snabba populationstillva?xt i kombination med en livsstil vilken inneburit o?kad konsumtion, sto?rre naturresursuttag och o?kande miljo?pa?frestningar, sta?r vi nu info?r stora utmaningar fo?r framtiden. En viktig del av begreppet ha?llbar utveckling a?r konsumtionen som i stor grad blivit en del av va?r livsstil. Mat och dryck utgo?r i Europeiska Unionen ungefa?r en fja?rdedel av husha?llens totala miljo?pa?verkan, och hur vi va?ljer att konsumera livsmedel har sa?ledes en stor inverkan.

Matkonsumtionen och mättnadskänslan kan påverkas av många olika faktorer på flera olika sätt. I vissa fall är en distraktion av något slag tillräcklig för att Matkonsumtionen ska öka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om yttre stimuli i form av TV-tittande påverkar matintaget och mättnadskänslan. Det undersöktes även om olika intensitet på TV-programmen (actionserie resp. naturfilm) påverkade dessa faktorer.

Swedish consumption habits led to a discourse on consumption needs of the general public during the first half of the 20th century, involving primarily several institutions, but also a variety of popular movement organizations, among which we find Kooperativa Förbundet. In this discourse, ascetic consumption and a rationalized outlook on consumption were idealized, as the Swedes needed to be economical not to live beyond their means. The objective of this study is to investigate the ideals this type of discourse conveys throughout the latter half of the 20th century. This will be achieved by investigating selected editions of the cookbook ?Vår Kokbok? published by Kooperativa Förbundet.

Matproduktionens globala dimensioner och dess specialiserade och intensiva jordbruksmetoder tär på både den sociala och den ekologiska hållbarheten. Ett minskat avstånd mellan producenter och konsumenter genom konsumtion av mer lokal mat skulle kunna förbättra situationen. Intresset för lokal mat växer, men det finns problem som måste lösas för att det ska kunna växa sig större. I denna studie undersöks butikschefers och konsumenters attityder till lokal mat, genom intervjuer och en enkätundersökning, i syfte att undersöka vilka uppfattningar om lokal mat som finns och hur märkningar kan påverka dessa. Resultaten analyseras utifrån tidigare forskning om miljövänlig Matkonsumtion, konsumenters och handlares attityder till lokal mat och hur märkningar kan påverka dessa.

Korsbefruktning av näringsliv och kulturell mångfald är en studie som syftar till att utreda en sådan korsbefruktnings potential som differentieringsstrategi inom livsmedelsbranschen. Utifrån denna ansats utreds frågan på tre nivåer bestående av företaget, samhället och kunden. Studien av det valda problemområdet har resulterat i att sex hypoteser genererats. Dessa indikerar, utifrån skilda aspekter, på affärspotentialen som ligger i att korsbefrukta livsmedelsbranschen med hänsyn till en kulturell mångfald.

Korsbefruktning av näringsliv och kulturell mångfald är en studie som syftar till att utreda en sådan korsbefruktnings potential som differentieringsstrategi inom livsmedelsbranschen. Utifrån denna ansats utreds frågan på tre nivåer bestående av företaget, samhället och kunden. Studien av det valda problemområdet har resulterat i att sex hypoteser genererats. Dessa indikerar, utifrån skilda aspekter, på affärspotentialen som ligger i att korsbefrukta livsmedelsbranschen med hänsyn till en kulturell mångfald..

I följande studie undersöks fenomenet middagsklubbar, ett slags hemma-hos-restauranger där matglada amatörkockar bjuder in okända människor på middag i sitt hem. Syftet med studien är att undersöka vilka som lockas av att driva och besöka middagsklubbar samt varför fenomenet blir alltmer populärt i det senmoderna samhället. Materialet utgörs av kvalitativa djupintervjuer med fyra personer som själva driver middagsklubbar. Genom innehållsanalys hittades gemensamma teman, vilka sedan analyserades utifrån teorier om den senmoderna medelklassen, konsumtion i det senmoderna samhället och upplevelseekonomin.Matklubbars ökande popularitet kan förstås utifrån en längtan efter nya och unika matupplevelser. Den ökade individualiseringen och informaliseringen har skapat en längtan efter social samhörighet samt en önskan att återupprätta traditionella måltidsförhållanden.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige och dess konsekvenser kan göra att dagliga aktiviteter som bl.a. ätande påverkas. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller den drabbades näring, även om personen kan gå ner i vikt som en naturlig del av sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadsaspekter som kan förhindra viktnedgång hos äldre personer med AD. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie där tio stycken vetenskapliga artiklar systematiskt analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

Frukosten är dagens viktigaste måltid! Detta är ett uttryck som de flesta av oss har fått höra sedan barnsben och är välbekanta med. Till skillnad från övriga måltider väljer många konsumenter att äta sockerrika produkter till frukost, såsom juice, yoghurt och o´boy. Samtidigt i dagens samhälle har övervikt och fetma blivit ett snabbt ökande hälsoproblem i såväl Sverige som övriga världen. Denna utveckling har även bidragit till att just hälsa har fått en allt mer central roll i dagens medier. Uppsatsen är skriven ur ett konsumentperspektiv med syftet att belysa hur personer i åldrarna 18 till 35 år tycker och tänker kring sin frukost.