155 uppsatser · sida 7 av 11
… I studien har det visat sig att det är flera faktorer som påverkar elevers matematiska svårigheter. Det kan vara allt ifrån den kognitiva förmågan hos eleven till den omgivande miljön. Uppsatsen har givit författarna många tankar kring hur man kan arbeta med framförallt …
… som aktiverade flest förmågor hos barnen/eleverna, varav den logisk ” matematiska förmågan aktiverades till mycket stor del.
… som arbetar laborativt under de tidiga skolåren har en bättre förmåga att lösa matematiska problem i nationella ämnesproven i matematik, om någon av de pedagogiska metoderna är en bättre metod för att utveckla matematisk problemlösningsförmåga samt vilka arbetssätt vi som …
… på eget hand och deras karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor Wahlström (1995). Många lärare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att långt ifrån alla elever får en …
En fenomenografisk studie om lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till lärande i matematik innebär och hur den främjas.
… och uppmärksamhet på elevers tillägnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron. Det framkom att eleverna bör uppmärksammas på att matematiska kunskaper och beräkningar ligger bakom de produkter som finns i vår omgivning.
En studie om förskolebarns sorteringsstrategier och betydelsen av pedagogens diskussion i barns utveckling av sorteringssätt
… Studien understryker pedagogens roll för barns fortsatta utveckling av matematisk förståelse.
… visade sig vara att Montessori har en specifik metod att lära ut sitt matematiska materiel på medan Reggio Emilia lät barnen bestämma utformningen genom projekt med befintligt matematiskt materiel. Under arbetets gång har vi fått en bredare och djupare förståelse för hur barn …
… matematik (SOU, 2004). Då det är lärarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vända oss till lärare för att få deras syn på vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla …
Ett grepp att möta matematikintresserade elever inför och på gymnasiet?
Undersökningens syfte har varit att ta del av likheter och skillnader i gymnasieelevers uppfattningar om Matematikvägen, utifrån frågeställningen ?Vilka upplevelser har eleverna av Matematikvägen??. Metoden för undersökningen har varit intervju. Matematikvägen är ett grepp att …
En studie om elever i skolår nio
Geometri är ett matematiskt område som visat sig vara svårt för svenska elever. Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka aspekter på geometri elever i år nio, med särskilt stöd i matematik, behöver utveckla för att nå godkända resultat. Den söker även svar på vilka …
Syftet med examensarbetet var att undersöka hur den språkliga dräkten i matematiska textuppgifter inverkar på elevernas förmåga att lösa uppgiften. Fokus i undersökningen har lagts på elever i matematiksvårigheter. Utifrån teorier om olika svårigheter som språkets utformning kan …
<em>Hur har elevernas matematikkunskaper ändrats vid kursens slut?</em>
… taluppfattning. Genom att pedagoger anpassar och varierar nivån på matematiska utmaningar stärks barns självkänsla och lärandet stimuleras.
… taluppfattning. Genom att pedagoger anpassar och varierar nivån på matematiska utmaningar stärks barns självkänsla och lärandet stimuleras.
- Hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta med grundläggande taluppfattning
… taluppfattning. Genom att pedagoger anpassar och varierar nivån på matematiska utmaningar stärks barns självkänsla och lärandet stimuleras.
Ekvationsspelet i förskoleklass och årskurs 7
Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs …
