671 uppsatser · sida 12 av 45
… fråga har litteratur som behandlar ämnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollärare, varav två undervisar i matematik år 4-6 och tre undervisar i textilslöjd år 2-6, har deltagit i …
En kvalitativ studie om genus- och jämställdhetsfrågor på lärarutbildningen
… uppfattningar styr innehållet och arbetssättet mer än utbildningsplaner och kursplaner. Både på lärarutbildningarna, men också på grundskolan, är det enskilda eldsjälar som undervisar i dessa frågor. Detta trots att examensordningen och läroplanen för det obligatoriska …
… en dokumentation över den pedagogiska verksamheten. Den ska följa särskolans kursplaner och kunna anpassas efter eleven. IUP materialet ska tydliggöra verksamheten för föräldrar, elever och personal. Den ska underlätta utvärdering av insatser som gjorts. Trots att undersökningen …
… förhåller sig till elevers språkutveckling. Undersökningen beaktar även kursplanernas formuleringar kring språk samt hur lärare i vår undersökning förhåller sig till detta i sin undervisning. Fokus ligger på elevers muntliga språkutveckling. Både kvantitativa och kvalitativa …
… till grund för denna undersökning berör tolkningar om vad läroplanen och kursplanerna skrivit om dessa elever. Även som olika forskares uppfattningar om tystlåtenhetens känsla, orsaker, konsekvenser och åtgärder berörs. Den empiriska studien består av intervjuer med åtta …
… inom ämnet och att ämnets status behöver höjas för att målen i läro- och kursplaner ska uppnås.
… blir det tydligt att de aktuella skriftliga kunskapsproven inte mäter det som kursplanerna understryker är viktiga förmågor, nämligen de analyserande förmågorna. Av enkäten framgår bland annat att proven används som ett redskap vid betygsättning och att det främst är …
en komparativ studie av friluftslivsundervisning i den svenska och norska grundskolan
… varje stad, de sex skolor som först visade intresse deltog i studien. Resultat Kursplanerna för respektive land skiljer sig i den mån att den norska är centralt styrd och den svenska lokalt styrd. I den norska kursplanen för Idrott (kroppsøvning) finns tydliga instruktioner om …
… visar vissa olikheter mellan skolorna när det gäller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i ämnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mål för att säkerställa undervisningens kvalitet.
… skrivna av bland andra Dorothy Irving och Åke Lundberg. Jag har tagit del av kursplaner och betygskriterier i de kurser på gymnasiet som berör scenisk kommunikation och reflekterat över dessa. Syftet med uppsatsen är att undersöka inställningen till scenisk kommunikation. Dels …
en undersökning om likvärdigheten i <br /> betygsbedömningen i en kommun i Norrbotten
… gemensamt utarbetas i kommunens skolor för att klargöra de olika kriterierna i kursplanerna. Undersökningen har vi gjort genom att vi tillämpat kvalitativa och kvantitativa metoder. Uppgifter om elevers betyg har vi hämtat från betygskataloger, där vi tittat på fyra …
… och kunskapsmoment kom med i undervisningen som därmed uppfyller många av kursplanernas mål och delmål. Jag tror därtill att eleven genom att skapa musik ges möjlighet att utveckla sitt eget sätt att lära sig musik. I musikskapandet möter eleven en mängd musikaliska begrepp och …
den egna reflektionens betydelse för såväl läslust som läsförståelsen
… för undersökningsmetoden har jag valt en kvalitativ forskningsansats. I Kursplaner och betygskriterier (Skolverket, 2000, s.97) har jag tagit fasta på mål att uppnå i kursplanen för svenska där det trycks på att eleven utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar …
… genom att belysa hur ämnet SVA beskrivs i de direktiv som finns i form av kursplaner samt i forskning som gjorts kring andraspråksundervisning. Med hjälp av den kartläggning som Myndigheten för skolutveckling har gjort om ämnet SVA i skolan idag samt en fallstudie visar …
… läroböckernas utformning. Likheterna i texterna kan förklaras med likartade kursplaner och läroboksförfattarnas vilja att framställa så neutral historia som möjligt. Nyckelord: Unionsupplösningen 1905, läroboksanalys, norska historieböcker, svenska historieböcker.
