Stuiden fokuserar på utvecklingssamteln i Grundskolan. Syftet är att undersöka elevers och lärares upplevelser och uppfattningar om utvecklingssamtalen i förhållande till de statliga styrdokumentens ambitionsnivåer vid en Grundskola i en mellanstor skånsk kommun..

Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsärskola och en Grundskola. Denna samverkan fokuserar på elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår 1-5. Examensarbetet framhåller också likheter och olikheter mellan metoder och arbetssätt i skolformerna gällande läs- och skrivinlärning. Undersökningen bygger på personalens och ledningens åsikter.Av resultatet kan man utläsa att all personal vill samverka och att ledningen är positivt inställd. Alla har dock inte samma syn på vad samverkan är och personalen är oroliga för att tid och resurser inte räcker till.

I denna uppsats görs en jämförelse mellan läromedel i spanska för nybörjare. Betoningen ligger på grammatik och länderkunskap..

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt till kommunikation och samspel inom Grundskola och grundsärskola. Vi ville ta reda på vilka tankar och medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssätt man tillämpade för att utveckla eleverna inom detta område. Härutöver ville vi även undersöka vilka svårigheter och möjligheter som kunde uppstå i arbetet. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen på empiriska halvstrukturerade intervjuer av åtta pedagoger inom Grundskola och grundsärskola. Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas medvetenhet kring kommunikation och samspel är stor.

Detta arbete handlar om edutainmentprogram (d.v.s. datorprogram som syftar till någonform av läroprocess (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001)) i förskola och iGrundskola. Arbetets syfte är att studera hur pedagoger i förskola och Grundskolabeskriver användandet av edutainmentprogram i sin verksamhet och hur de resonerar kring detta. Utifrån vårt syfte har vi ställt följande frågor.? Hur beskriver pedagogerna i förskola och Grundskola sin inställning tilledutainmentsprogramens betydelse för lärande?? Hur resonerar pedagogerna i förskola och Grundskola kring integreringen avedutainmentprogram i den dagliga verksamheten?För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade åtta pedagoger i förskolan och Grundskolan.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i en förskola och en Grundskola arbetar med demokrati. Styrdokumenten beskriver tydligt att barn och elever ska ha möjlighet till att påverka och vara delaktiga i undervisningen och vi vill se hur pedagogerna arbetar för att skapa ett demokratiskt klimat. För att skapa oss en bild av demokratin i praktiken använder vi oss av kvalitativ metod då vi intervjuar och observerar några pedagoger i en förskola och en Grundskola. Vi kopplar samman tidigare forskning med vårt insamlade material för att få fram ett resultat. Vårt resultat visar att pedagogerna vill skapa ett demokratiskt klimat i sin verksamhet men de upplever en del svårigheter vilket påverkar barnens och elevernas delaktighet. Pedagogerna har överlag goda ambitioner med sitt demokratiska arbete även om det i den här studien framkommer en del brister.    .

SammanfattningFörskolans läroplan, Lpfö 98 (2010), och förskoleklassens och Grundskolans läroplan, Lgr11, visar på vikten av att förskolan, förskoleklassen och skolan ska sträva efter ett brasamarbete. Detta leder till det här examensarbetets syfte som handlar om att undersökasamverkan mellan de tre skolformerna förskola, förskoleklass samt Grundskola. För attuppfylla syftet har utgångspunkterna för studien varit vad förskollärare och lärare iförskoleklass och Grundskola anser om samverkan. Tillvägagångssättet för att uppnåstudiens syfte och framställa ett resultat har varit ett utskick av webbenkäter tillförskollärare och lärare i förskoleklass och Grundskola i två kommuner. Resultatet ärbaserat på totalt 79 respondenters besvarade enkäter.Resultatet som redovisas i denna studie tyder på att samverkan anses vara viktigt och attdet har en betydelse för verksamheten inkluderat barnen och respondenterna själva.Respondenterna ser både möjligheter vid samverkan och svårigheter som kan uppstå.Samverkan ger möjligheter för lärarna att utbyta information om verksamheterna och ta tillsig ny kunskap.

Detta arbete är resultatet av en undersökning på en Grundskola och en gymnasieskola som använder ämnesövergripande och tvärvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien är att jämföra initiativtagares, lärares och elevers åsikter angående arbetssättet och att dessutom jämföra de två skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gått till och hur den är organiserad. Vidare redogörs informanternas syn på för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förändringar..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka betydelsen av att göra prao under grundskoletiden för högskolestudenters studie och yrkesval, enligt högskolestudenterna själva. Metoden som har använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I uppsatsen intervjuas fyra stycken studenter på en lärarutbildning i södra Sverige. Tre stycken teorier används i analysen av resultatet, learning by doing, Social cognitive career theory (SCCT) och Person ? Environment ? Correspondence Theory (P-E-C).

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur barn i förskola respektive Grundskola uttrycker känslor genom dans/lek och rörelse och få en inblick i skillnader/likheter i känslouttrycken mellan könen. Vi valde att göra deltagande observationer av dansundervisning med observatörer. Med detta menas att vi aktivt deltog i undervisningen och observerade relevanta händelser medan en observatör iakttog. I vårt huvudresultat framkommer hur flickor tar mer initiativ än pojkar i både förskola och Grundskola. I Grundskolan visade det sig att flickorna var de som tog första initiativet till att visa en känsla medan pojkarna var de som oftast utvecklade rörelserna.

Vårt syfte är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en Grundskola dels på tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument säger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i Grundskola och fem intervjuer på skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lärarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i våra undersökningar på att lärarna är medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

I det här arbetet undersöker vi om musikläraren verkligen är så förberedd på yrkets alla delar som man borde vara efter avslutad utbildning. Studien är indelad i tre rubriker; Arbetsliv, Kunskapsmål och bedömning samt Utbildning; för att ge en övergripande bild av de olika delarna i utbildning och yrkesliv för musikläraren. Vi har valt att intervjua sex nyutbildade musiklärare som är yrkesverksamma inom Grundskola och gymnasium. Vi tittar även på styrdokument för vad en lärarutbildning ska innehålla samt hur exempelvis utvecklingssamtal och betygssättning ska genomföras i Grundskola och gymnasium.Vi har bl.a. kommit fram till att Kungliga Musikhögskolans lärarutbildning har brister i att informera lärarstudenterna om mentorskap, utvecklingssamtal och betygsättning..

Syftet med denna uppsats är dels att beskriva den historiska tendensen avseende föräldrars aktivitet i relation till Grundskolan mellan tidigt 1990-tal och sent 2000-tal. Vidare är syftet att förklara tendensens karaktär med hänvisning till den decentralisering och marknadsanpassning som skolväsendet genomgick vid åren kring 1990. Resultaten av uppsatsens empiriska undersökning visar att föräldrars aktivitet, uttryckt i antal anmälningar av Grundskolan till Skolverket, stadigt ökade mellan 1993 och 2008. Resultaten visar även hur kontrollen över Grundskolans resurser flyttades från staten till kommuner, privata och kommunala skolenheter, och familjer, vid åren kring 1990. Enligt det teoretiska resonemang som förs i uppsatsen förändrade omfördelningen av resurser inom skolväsendet innehållet i relationen mellan Grundskola och familj.

Uppsatsen utreder genom en enkätundersökning utförd i år 7, 8 och 9 på en svensk Grundskola elevers inställning till studier i språken franska, spanska och tyska. Centrala frågor är: vad tycker eleverna om att studera språk; hur väljer de språk; vad motiverar dem att fortsätta studierna; vad får dem att avstå från fortsatta studier? Av elevernas svar framkommer att majoriteten uppskattar språkstudierna; att de avskräcks från studier då studiebördan blir för tung, lektionerna för tråkiga eller ämnet för svårt; att val av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter, men att en stor del av eleverna ändå ser nyttan i att lära sig ytterligare ett språk..

Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svårigheter att nå kunskapsmålen, trots att de har minst godkänt från matematik i år nio, samt att finna utgångspunkter för att underlätta övergången från Grundskola till gymnasium i ämnet matematik. En enkätundersökning om elevernas syn på matematik och matematikundervisning i år nio jämfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lärarhjälp, undervisningssätt eller bild av kunskapsmålen mellan år nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svårighetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svårigheter att hantera det ökade kravet på eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svårigheterna att nå målen.