178 uppsatser · sida 3 av 12
… De trafiknät som studerats är bilnätet, bussnätet, utryckningsnätet samt gång- och cykelvägsnätet. Genom en kvalitetsbedömning av de olika trafiknäten avseende framkomlighet och trafiksäkerhet kan konfliktpunkter identifieras. Komplement till kvalitetsbedömningen är också …
Ett skadepreventivt perspektiv.
Att vistas på gång- och cykelbanor kan vara en situation som upplevs som otrygg av de oskyddade trafikanterna som delar på detta utrymme. Samexistens och hänsyn till medtrafikanter är av vikt för att minska konflikter och skador som uppstår i denna miljö. En anledning till …
… ansträngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gång och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt ansträngande har ersatts av bekvämlighets hjälpmedel som disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor. Människors fritid har …
… ansträngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gång och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt ansträngande har ersatts av bekvämlighets hjälpmedel som disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor. Människors fritid har …
<em>En studie om hur Växjö kommun utvecklar stadskärnan i syfte att främja miljövänliga alternativ som gång- cykel och kollektivtrafik</em>
… om och i så fall hur kommunen arbetar för att öka tillgängligheten för cykel- gång och kollektivtrafik. Intervjuerna genomfördes med två personer med stort inflytande över frågor rörande stadsplanering. Det genomförs också en observationsstudie. Även om Kina står för den mest …
… genom resten av arbetet: Tillgänglighet innebär konkret att det finns gena gång- och cykelvägar, att man har tillgång till bil- och cykelparkeringar samt att hållplatsens faciliteter är lättanvända. Dessutom bör man lokalisera bebyggelse nära hållplatsen så att resandeunderlaget …
Hållplatsmiljöer och färdvägar
… genom resten av arbetet: Tillgänglighet innebär konkret att det finns gena gång- och cykelvägar, att man har tillgång till bil- och cykelparkeringar samt att hållplatsens faciliteter är lättanvända. Dessutom bör man lokalisera bebyggelse nära hållplatsen så att resandeunderlaget …
… jag i uppgift att utifrån barn och ungdomars synvinkel ge förslag på var en gång- och cykelvägstunnel skulle placeras utefter en riksväg. Riksvägen delade ett bostadsområde, med många barnfamiljer, från centrum där all service, som exempelvis skola, dagis, affärer och …
… jag i uppgift att utifrån barn och ungdomars synvinkel ge förslag på var en gång- och cykelvägstunnel skulle placeras utefter en riksväg. Riksvägen delade ett bostadsområde, med många barnfamiljer, från centrum där all service, som exempelvis skola, dagis, affärer och …
… eller med rörelsehinder. De krav de båda grupperna ställer på utformningen av gångvägnätet undersöks och gångvägnätet i Halmstad inventeras för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet är att visa hur man med enkla medel kan öka stadens tillgänglighet och användbarhet. Till …
En fråga om tillgänglighet, fallstudie Halmstad
… eller med rörelsehinder. De krav de båda grupperna ställer på utformningen av gångvägnätet undersöks och gångvägnätet i Halmstad inventeras för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet är att visa hur man med enkla medel kan öka stadens tillgänglighet och användbarhet. Till …
… bedriver sin verksamhet i byggnader från sent 1800-tal. Förslaget tar sin utgångspunkt i det faktum att Svedala, sen slutet av 1800-talet, har växt i nordlig riktning och ”vänt ryggen” mot järnvägen i söder. Orten förefaller idag nästan vara ”inklämt” mellan stora barriärerna - …
en ny stadsdel i Svedala
… bedriver sin verksamhet i byggnader från sent 1800-tal. Förslaget tar sin utgångspunkt i det faktum att Svedala, sen slutet av 1800-talet, har växt i nordlig riktning och ”vänt ryggen” mot järnvägen i söder. Orten förefaller idag nästan vara ”inklämt” mellan stora barriärerna - …
ortsanalys och förslag på fysiska åtgärder
… Ett antagande är att antalet butiker inte kommer att öka till den nivå det en gång har varit. Omställningen som skett i centrum har försvagat en tydlig mötesplats för invånare och besökare. Kamvägen som går genom centrum fungerar som genomfartsled i samhället vilket präglar …
… och central länk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gång- och cykelnätet. Lidans landskapsbild har emellertid ändrats med åren och den har idag inte lika hög status som den en gång har haft. Arbetets huvudsakliga mål är att utforma ett planförslag utmed …
