21 uppsatser · sida 1 av 2
och dess tekniska <br /> egenskaper
… med detta examensarbete har varit att undersöka cementstabiliserad granulerad flygaska och dess tekniska egenskaper för att kunna ge förslag till olika användningsområden. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök och datasimuleringar. Dessa …
Utvärdering av grönlutslam blandat med flygaska/anrikningssand
… Denna studie går ut på att undersöka möjligheterna att använda GLS blandat med flygaska/anrikningssand som tätskikt till gruvavfall (anrikningssand). För att GLS ska kunna verka som tätskikt måste de geotekniska egenskaperna förbättras genom tillsättning av ett …
… Däremot är hållfastheten låg. Genom att tillsätta "stabiliseringsmedel", t ex flygaska, kan hållfastheten höjas med bibehållen låg permeabilitet. I det här examensarbetet har b l a laboratorieförsök utförts där avloppsslam har blandats med flygaska för att öka hållfastheten …
Utvärdering efter 5 års användning
… som täckmaterial för deponier och anrikningssandsupplag är grönlutslam och flygaska. För att undersöka hur grönlutslam och flygaska åldras då de är i funktion som tätskikt lade Rönnskärsverken 2006 ut två tätskikt på en del av sitt anrikningssandsupplag som en pilotstudie. Det …
Hållfasthets- och värmeutveckling
… för betong med både portlandcement och tillsättning av så kallade puzzolaner (flygaska, slagg eller silikastoft). Informationsinsamlingen koncentreras till inblandning av flygaska och görs via internet, universitetets bibliotek och kursundervisning. Information gällande …
Vid avfallsförbränning utvinns energi men som biprodukt också den miljöfarliga flygaskan. Problemen med flygaskan har alltid varit många. Den har exporterats till Langøya i Norge för att hamna på underjordsdeponi vilket inte är ett hållbart alternativ då den beräknas vara …
en litteratur- och <br /> laboratoriestudie
… bindemedel som kalk/cement. Nya kombinationer med bl.a. masugnsslagg, gips och flygaska blandat med cement ger som regel bättre hållfasthetstillväxt vid stabilisering i sulfidjord. De bindemedel som har undersökts vid inblandningsförsöken i denna studie är cement, kalk, gips …
… ofta kan uteslutas helt eller tills stor del. I detta examensarbete har flygaska från tre värmekraftverk använts i bindemedelsmixen. Alla verk ägs av Vattenfall AB. Två av askorna är stenkolsaskor och den tredje är en bioflygaska från torv- och flisförbränning. Förutom flygaska …
Utvärdering i tävling av högsta tryckhållfasthet för resurssnål betong
… cementet med en medelmåttig mängd granulerad masugnsslagg (54 %), liten mängd flygaska (9 %), kalkfiller och silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 94 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. Det finns således tre recept som vidare studier kan vara rättfärdigade på …
En laborativ studie
… nya cementsnåla recept utformas. I den här rapporten har två cement med inmald flygaska respektive slagg från Cementa AB undersökts. För att undersöka klinkerersättnings-materialens potential har tester för tryckhållfasthet, uttorkningskrympning, bindetid, värmeutveckling och …
… används där för sluttäckning eller för att deponeras, samt att en stor mängd flygaska transporteras till Langöya. Inom en tioårsperiod kommer deponierna vara sluttäckta och Langöya uppfyllt, samtidigt som mängden avfallsaskor ökar, vilket innebär krav på nya lösningar. Orsaken …
möjligheten till en lokal hantering
In Sweden, there are limits to how much leachable substances waste must contain in order to be deposited as hazardous waste. Fly ash from waste incineration often end up over the limit, mainly due to the chloride content. Fly ash is therefore often deposited abroad. The purpose …
… mängd bindemedel. Det är hållfasthetsmässigt otillräckligt och oekonomiskt. Flygaska blandat med cement i rätt proportion och mängd ger ofta bättre hållfasthet vid stabilisering i sulfidjord, jämfört med de traditionella bindemedlen. De olika jordproverna är hämtade från tre …
utfyllnad av bergrum med aska
… Norrköping. Bolaget uppskattar att det årligen produceras cirka 17.000 ton flygaska samt 8.000 ton bottenaska ifrån bolagets avfallspanna, P14. Till produktionsanläggningarna tillhör även nio uttjänta bergrum som har nyttjats vid lagring av petroleumprodukter i form av …
Vid avfallsförbränning utvinns energi men som biprodukt också den miljöfarliga flygaskan. Problemen med flygaskan har alltid varit många. Den har exporterats till Langøya i Norge för att hamna på underjordsdeponi vilket inte är ett hållbart alternativ då den beräknas vara …
