89 uppsatser · sida 4 av 6
Det här arbetet handlar om hur fem olika barn på två olika förskolor upplever sina förskolegårdar och hur gårdarnas utseende påverkar dessa barns möjligheter till lek. Med hjälp av både samtal med barnen och observationer fick jag lära känna barnens egna platser på gården. Det …
En jämförelse av barns lek i en "naturlig" och i en "tillrättalagd" miljö
… och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämfört barnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studie förmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande. Vi har valt att göra en kvalitativ …
En kvalitativ studie om lek på förskolegårdar ur ett genusperspektiv
… Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus. Däremot upplever vi inte att dessa skillnader är lika omfattande som de skillnader litteraturen …
en kvantitativ undersökning gjord <br /> på förskolor i Luleå och Piteå kommun
… visar på att många förskolor definierat friluftsliv som utflykter utanför förskolegården främst i skog och mark. Deras syfte med friluftsliv fördelade sig lika inom de båda kommunerna och den vanligaste anledningen var motorisk träning, motion samt frisk luft. Det vi också kan …
… Studiens resultat bygger på observationer från en fallstudie och visar att förskolegårdens utformning påverkar barns sätt att leka och deras vistelse där. Det framkom även i studien att en god förskolegård för lek och lärande bör innehålla riklig vegetation. Utomhusmiljön på …
… Studiens resultat bygger på observationer från en fallstudie och visar att förskolegårdens utformning påverkar barns sätt att leka och deras vistelse där. Det framkom även i studien att en god förskolegård för lek och lärande bör innehålla riklig vegetation. Utomhusmiljön på …
En jämförelse mellan förskolor i innerstad och förort
… utomhuspedagogik. Pedagogerna hade planerade aktiviteter både i skogen och på förskolegården. Utomhus finns många möjligheter till upptäckande och utforskande tillsammans med barnen och som pedagoger kan vi planera fler aktivteter utomhus och använda oss av utemiljön för barnens …
Vad inspirerar och utmanar barn till lek och rörelse?
Det sägs i olika medier t ex i TV och tidningar att barn blir allt mer stillasittande. Eftersom lek och rörelse är mycket betydelsefulla för barns utveckling och välbefinnande så är det ju viktigt att förskolans utemiljö kan locka, inspirera och utmana barnen till lek och …
… använda sig av utomhusmiljön. Pedagogerna på båda förskolorna använder sig av förskolegården samt närmiljön för utevistelser.
… miljö. Som metod för undersökningen har jag använt mig av observationer. Förskolegården i undersökningen passar väl in på den yttre tradition som finns om hur en förskolegård ska se ut. På gården leker barnen lekar som påverkar deras sinnen, som tar stor plats, lugna …
trädgårdar att lära och leka i
… förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegården. Pedagoger borde få större möjligheter till att väcka barns förundran över naturen på gården och inte vara beroende av tidskrävande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer …
… på barns intresse i den planerade aktiviteten. Vår studie visade att på förskolegården var pedagogerna mer av en övervakare än en medupptäckare.
The purpose of this study was to investigate what attracts children to activity and movement on the playground in a central and municipal preschool in a town located in middle of Sweden. The method was to use a qualitative group interview with five children, two girls and three …
Utevistelsens påverkan på förskolebarns hälsa
… med sin förskolegård, vilket ledde till att de oftare gjorde utflykter utanför förskolegården som till exempel till en skog.
En kvalitativ studie om barns och pedagogers tankar kring förskolegårdens utformning
Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes …
