676 uppsatser · sida 2 av 46
… under hela omloppstiden och ge en klarare målbild för framtida slutavverkningsbestånd. Genom en tidig och hård låggallring är avsikten att minimera produktionsförlusterna och gynna träd med bäst förutsättningar för dimensionsutveckling. Genom Bergvik Skogs gallringsmall gallras …
en analys med Heureka PlanVis
… Skog AB som önskade undersöka när skötselåtgärden gallring ska utföras i bestånd med olika grader av heterogenitet. Arbetet syftade därför till att klargöra hur stor andel av ett bestånd som ska vara i behov av gallring för att gallringen ska bli som mest lönsam. Arbetet …
Information om avverkningsbestånd är avgörande för att kunna planera flödet av olika virkessortiment, och därmed kunna leverera rätt mängd virke i rätt tid mot avtalade kontrakt. Det är också avgörande för att bedöma ersättningen till entreprenörerna. Västra skogsägarna håller …
… där så inte är fallet. Hypotesen är att hyresskillnaderna är mindre mellan bestånden i kommuner där allmännyttans hyror är systematiskt satta. De kommuner som ingår i studien är Borås, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm, Södertälje, Umeå och Västerås. Av dessa är …
… att utveckla och verifiera en mekanisk lösning för kontinuerlig skörd i klena bestånd. Skogsvård och skogsbränsleuttag som en kombinerad lösning pekar på en minskad röjningskostnad för eftersatta bestånd. År 2009 fanns det cirka en miljon hektar eftersatta bestånd i Sverige, och …
… mer än hälften av medlemsarealen. En viktig del i gröna planer är målklassade bestånd; naturvård orört (NO) och naturvård med skötsel (NS). I studien undersöktes skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner. Hypotesen var att skogsägare skulle …
… med normalstora skördare och skotare används vanligtvis noll, ett eller två beståndsstråk mellan stickvägarna. Arbetsmetodiken har studerats empiriskt, men med en begränsad omfattning per studie. Fördelen med simulering som studiemetod är att man med bra modeller över maskiners …
en metodstudie
… och Tord Johansson (2000). För att skala upp till större områden användes en beståndsindelning framtagen från flygbilder. I studien har kolmängden antagits vara hälften av mängden biomassa i torrvikt. Förutom det hundraåriga skogsområdet genomfördes även mätningar inom två …
Under hösten 2006 och våren 2007 följdes 20 st höstrapsfält. Bestånden studerades och graderades för att ge ett underlag till en inbördes jämförelse. Odlingsinsatserna har också analyserats och ett flertal intressanta resultat kan påvisas. Övervintringen har en fundamental …
… antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade …
- vid en förändring i organisationers fysiska kontext
I denna uppsats har förhållandet mellan kontexten, uppdelat i kontextens tre beståndsdelar, och rutiner undersökts genom en empirisk undersökning av en förändring i den fysiska kontexten. I tidigare studier har det tagits mycket begränsad hänsyn till kontextens olika …
… till 145,1 ha (30 %) till år 2030. Syftet med denna studie var att identifiera bestånd som skulle kunna utveckla höga tallnaturvärden genom olika skötselåtgärder. De föreslagna åtgärderna är 1) lämna för fri utveckling, 2 naturvårdsbränna, 3) mekaniskt skapande av död ved, 4) …
en jämförelse mellan beståndsgående- och stickvägsgående maskiner
… två huvudmetoder urskiljas, nämligen gallring med stickvägsgående- eller med beståndsgående maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för småskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln. Syftet med …
… sådd är goda, men med ett ökat arealmål blir svårigheterna att hitta lämpliga bestånd större. Syftet med examensarbetet var att få bättre kunskap om hur såddresultatet påverkas av ståndortsfaktorer, såddtidpunkt samt trädslagsval. Målsättningen var att ta fram ett …
… den nya nationella höjdmodellen. Syftet med det här examensarbetet var att på beståndsnivå undersöka noggrannheten i barr- och lövskog hos skattade grundytor som tagits fram i Skogsstyrelsens projekt ”Skogliga skattningar med laserdata”. Undersökningen utfördes som en …
