Uppskattning av mängden kol i trädform

Sammanfattning

Som ett led i de åtaganden som ställs på de länder som har undertecknat Kyotoprotokollet

måste landvisa kolbudgetar fastställas. För att fastlägga bra kolbudgetar är

det viktigt att kunna göra bra uppskattningar av kolmängden inom olika geografiska

områden. Detta dels för att kunna uppskatta befintliga mängder och dels för att kunna

påvisa förändringar över tiden.

Denna studie hade som huvudmål att uppskatta kolmängden i trädform inom ett 28,3

hektar stort, hundraårigt skogsområde vid Norunda i Uppland. Den metod som

användes medför relativt låga krav på utrustning och förkunskaper. Metoden bygger

på att trädens brösthöjdsdiameter, höjd och kronlängd mäts in inom ett antal

mätplottar. Med dessa parametrar beräknades sedan mängden biomassa i torrvikt med

funktioner framtagna av Lars-Gunnar Marklund (1988) och Tord Johansson (2000).

För att skala upp till större områden användes en beståndsindelning framtagen från

flygbilder. I studien har kolmängden antagits vara hälften av mängden biomassa i

torrvikt.

Förutom det hundraåriga skogsområdet genomfördes även mätningar inom två

områden med yngre skog. Dessa, inom ett 30- samt ett 60-årigt skogsområde,

genomfördes för att testa fältmetoden under olika skogliga förutsättningar.

Utifrån mätningarna i Norunda beräknades mängden kol i trädform i plottarna. Denna

beräkning skalades därefter upp till hela Norunda, vilket gav ett genomsnittligt värde

på 10,52 kg kol/m2 med en osäkerhet på 18 %. Beräkningen av kolmängden inom

mätplottarna är relativt tillförlitlig, men uppskalningen medför troligen att värdet för

hela området blir något högt. Det höga resultatet kan till viss del bero på att antalet i

studien inmätta plottar var för få. Vid en jämförelse med data insamlade av det

tjeckiska skogsforskningsinstitutet IFER inom samma område var vårt totalresultat

27,4 % högre.

I studien har även Leaf Area Index (LAI) i de olika skogsområdena beräknats.

Mätningar genomfördes med instrumentet LI-COR LAI-2000 inom mätplottarna. För

att ge ett rättvisande LAI-värde korrigerades mätvärdena med hjälp av ett par olika

metoder. Användandet av LI-CORs egen korrigeringsfaktor 1,65 verkar ge ett bra

resultat. En annan metod att uppskatta LAI presenteras av Lagergren (2001). Denna

metod använder sig av Specific leaf area samt barrvikt per ytenhet. Barrvikt kan

uppskattas med Marklunds funktioner. Uppskalning av resultaten från de två

korrigeringsmetoderna skedde även i detta fall med beståndsindelning från flygbilder.

De båda beräknade resultaten gav ett medel-LAI för det hundraåriga skogsområdet i

Norunda på mellan 4,3-4,4 m2/m2.Som ett led i de åtaganden som ställs på de länder som har undertecknat Kyotoprotokollet

måste landvisa kolbudgetar fastställas. För att fastlägga bra kolbudgetar är

det viktigt att kunna göra bra uppskattningar av kolmängden inom olika geografiska

områden. Detta dels för att kunna uppskatta befintliga mängder och dels för att kunna

påvisa förändringar över tiden.

Denna studie hade som huvudmål att uppskatta kolmängden i trädform inom ett 28,3

hektar stort, hundraårigt skogsområde vid Norunda i Uppland. Den metod som

användes medför relativt låga krav på utrustning och förkunskaper. Metoden bygger

på att trädens brösthöjdsdiameter, höjd och kronlängd mäts in inom ett antal

mätplottar. Med dessa parametrar beräknades sedan mängden biomassa i torrvikt med

funktioner framtagna av Lars-Gunnar Marklund (1988) och Tord Johansson (2000).

För att skala upp till större områden användes en beståndsindelning framtagen från

flygbilder. I studien har kolmängden antagits vara hälften av mängden biomassa i

torrvikt.

Förutom det hundraåriga skogsområdet genomfördes även mätningar inom två

områden med yngre skog. Dessa, inom ett 30- samt ett 60-årigt skogsområde,

genomfördes för att testa fältmetoden under olika skogliga förutsättningar.

Utifrån mätningarna i Norunda beräknades mängden kol i trädform i plottarna. Denna

beräkning skalades därefter upp till hela Norunda, vilket gav ett genomsnittligt värde

på 10,52 kg kol/m2 med en osäkerhet på 18 %. Beräkningen av kolmängden inom

mätplottarna är relativt tillförlitlig, men uppskalningen medför troligen att värdet för

hela området blir något högt. Det höga resultatet kan till viss del bero på att antalet i

studien inmätta plottar var för få. Vid en jämförelse med data insamlade av det

tjeckiska skogsforskningsinstitutet IFER inom samma område var vårt totalresultat

27,4 % högre.

I studien har även Leaf Area Index (LAI) i de olika skogsområdena beräknats.

Mätningar genomfördes med instrumentet LI-COR LAI-2000 inom mätplottarna. För

att ge ett rättvisande LAI-värde korrigerades mätvärdena med hjälp av ett par olika

metoder. Användandet av LI-CORs egen korrigeringsfaktor 1,65 verkar ge ett bra

resultat. En annan metod att uppskatta LAI presenteras av Lagergren (2001). Denna

metod använder sig av Specific leaf area samt barrvikt per ytenhet. Barrvikt kan

uppskattas med Marklunds funktioner. Uppskalning av resultaten från de två

korrigeringsmetoderna skedde även i detta fall med beståndsindelning från flygbilder.

De båda beräknade resultaten gav ett medel-LAI för det hundraåriga skogsområdet i

Norunda på mellan 4,3-4,4 m2/m2.