13 uppsatser
En studie av ytbegränsningen som infördes i 1997 års reform av bostadsbidraget
… frågan om en minskning i bostadsbidrag leder till att man väljer att öka sitt arbetsutbud. Analysen görs med hjälp av en difference-in-differences-skattning och slutsaten är att det inte fanns några signifikanta effekter på inkomsten från arbete, vilket innebär att det inte går …
… kunna befrias från en del av hemarbetet och därmed ges möjlighet att öka sitt arbetsutbud. Jämställdhetsbonusen kan förväntas ha en utjämnande effekt genom att ge incitament till en minskad specialisering för hushåll över en stor del av inkomstskalan.
… har estimerats med hjälp av en ekonometrisk modell och löneelasticiteten av arbetsutbudet har skaffats fram från tidigare studier. Med hjälp av dessa elasticiteter har en skatteväxling genomförts. En partiell jämviktsmodell har använts för att undersöka hur skatteväxlingen …
… mindre tidsfördröjning än diskretionär finanspolitik 3. Minimal påverkan på arbetsutbudet 4. Små destabiliserande egenskaper vid extrema makroekonomiska förhållanden Undersökningen bestod sedan i att undersöka huruvida dessa kriterier var uppfyllda.
Utifrån Blanchards OLG-modell för en liten öppen ekonomi med åldersberoende arbetsutbud, analyseras vad som sker med konsumtionen och den finansiella förmögenheten per capita när pensionsåldern höjs. Konsumtionen ökar när pensionsåldern höjs eftersom en högre pensionsålder …
Under våren 2008 tog riksdagen beslut om att fr.o.m. den 1 juli införa ett kommunalt vårdnadsbidrag. Bidraget uppgår till maximalt 3000 kronor och kan betalas ut till dem som inte utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg på heltid utan istället ordnar barnomsorgen på annat …
Undersysselsättning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet är vanligt förekommande på arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras även ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men även män är både deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med …
En deskriptiv analys av förändringen på den extensiva och intensiva marginalen 2007
… första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna målsättning har realiserats eller inte är dock inte lika självklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundläggande …
In this paper I study how the repeal of the Swedish wealth tax (1 of January 2007) has affected people´s labour supply behaviour. This particular issue is relevant because it may help us understand some of the effects of the earnings tax changes that have taken place in Sweden …
… 55-64 år. Med utgångspunkt från en tillämpning av konsumtionsteorin, med arbetsutbudet i fokus, så görs en difference-in-differences analys av reformens tre första år i jämförelse med tre år innan dess införande. Resultaten visar att införandet av jobbskatteavdraget har haft en …
Särskilt fokus på organiserad kommersiell verksamhet inom ramen för allemansrätten
… frågan om en minskning i bostadsbidrag leder till att man väljer att öka sitt arbetsutbud. Analysen görs med hjälp av en difference-in-differences-skattning och slutsaten är att det inte fanns några signifikanta effekter på inkomsten från arbete, vilket innebär att det inte går …
Hur fungerar det?
… frågan om en minskning i bostadsbidrag leder till att man väljer att öka sitt arbetsutbud. Analysen görs med hjälp av en difference-in-differences-skattning och slutsaten är att det inte fanns några signifikanta effekter på inkomsten från arbete, vilket innebär att det inte går …
En utvärdering av skatteväxlingens effekt på miljön
… sänka arbetsrelaterade skatter, i syfte att få både en miljövinst och ett ökat arbetsutbud. I denna uppsats studeras skatteväxlingens effekter på miljön. Koldioxidskatten och elskatten är de skatter som har ökat mest under skatteväxlingen, och det är också dessa skatter som …
