Sök:

Sökresultat:

29 Uppsatser om Svavel - Sida 1 av 2

Miljö- och humanpåverkan av svavel som fungicid vid ekologisk äppelodling

Svavel som fungicid är sedan långt tillbaka mycket känt och används mycket runt om i världen. Det får användas i många olika grödor och även i ekologisk odling, då den bland annat anses vara en naturlig substans. I detta arbete som är en litteraturstudie vill jag försöka få svar på om Svavel som fungicid har en påverkan på människan och miljön. Preparatet Kumulus DF är godkänt i Sverige med Svavel som verksamt ämne och innehåller 80 vikt-% elementärt Svavel. Därför har bruksanvisning och säkerhetsdatablad till Kumulus DF studerats. Även vilka lagar och regler som styr bland annat godkännande av ett växtskyddsmedel. Svaren på frågan är att det elementära svavlet i sig inte har någon påverkan på människa och miljö.

Dominansaggression hos hundar

Sjöfartsektorn är en betydande källa för Svavel- och kväveutsläpp. Depositioner av oxiderat Svavel, dvs. sulfat, och oxiderat kväve dvs. nitrat, i form av våt och torrdeposition bidrar till försurning och försämrad luftkvalitet. Styrmedel för att minska Svavelutsläppen har under de senaste åren bidragit till minskade Svavelutsläpp.

Utvärdering av svavel- och kvävedepositioner från sjöfart: en modellstudie

Sjöfartsektorn är en betydande källa för Svavel- och kväveutsläpp. Depositioner av oxiderat Svavel, dvs. sulfat, och oxiderat kväve dvs. nitrat, i form av våt och torrdeposition bidrar till försurning och försämrad luftkvalitet. Styrmedel för att minska Svavelutsläppen har under de senaste åren bidragit till minskade Svavelutsläpp.

Svaveldosering av biopanna : En utvärdering av doseringen med svavelgranuler för att minska utsläpp av kolmonoxid från biopannan hos Arvika Fjärrvärme

Detta arbete utfördes i syfte att analysera och utvärdera effekterna av att dosera Svavel till förbränningen i en biopanna. En utrustning för detta ändamål installerades till biopannan vid fjärrvärmeverket i Arvika för att få bukt med höga halter av kolmonoxid i rökgaserna. Analysen har genomförts med avseende på hur väl Svaveldoseringen uppfyller sitt tilltänkta syfte men även på eventuella bieffekter. Korrosionsrisker, halter av oförbränt Svavel i rökgaser, rökgaskondensat, flyg- och bottenaska samt vad som sker kemiskt i förbränningsprocessen vid tillsats av Svavel har studerats. Driftrapporter från biopannan analyserades parallellt med en informationshämtning i form av en litteraturstudie och kontakt med sakkunniga personer för att svara på ställda frågor.

Svavels påverkan på trevägskatalysatorer samt regenerering av förgiftad katalysator

Detta examensarbete har utförts hos Volvo Personvagnar och handlar om ett emissionsrelaterat problem som visar sig genom att emissionerna av kväveoxid i bensindrivna bilar ökar vid längre testkörningar, utan att några yttre parametrar ändrats. Problemet har främst observerats vid intern emissionsprovning men kan leda till problem med certifiering av bilar på fältet då emissionerna kan överstiga tillåtna nivåer. Den forskning som utförts på Volvo visar att Svavel i bensin kan ackumuleras i katalysatorn och nedsätta dess förmåga att omvandla kväveoxider till ofarliga ämnen. Målet med detta examensarbete har varit att finna vilka faktorer som styr ackumulering av Svavel i katalysatorn samt finna vilka faktorer som styr regenerering av denna, och om möjligt även undersöka möjligheten att regenerera katalysatorn under normal körning. Ett delmål har varit att finna ett tillförlitligt sätt att förgifta katalysatorn.

Pyrit i arkeologiska benföremål ? ett dolt problem? Undersökning och skadeinventering av järn och svavel i arkeologiska ben- och benhornföremål

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2015:05.

Gips : Miljöproblem eller resurs?

Avfall i stort har fått en annan innebörd i dag jämfört med tidigare decennier i och med att det nu går att återanvända, återvinna och utvinna energi ur det. Gips är ett avfall som förekommer som brandskydd i stor omfattning och förut gick majoriteten på deponi. Nya alternativ har dykt upp det är dock fortfarande mycket som går på deponi och det medför miljöproblem, främst i form av läckage av Svavel.Syftet med studien var att genom telefonintervjuer se hur hanteringen av gipsavfall uppfattas av aktörer inom byggbranschen, hantering och transport av avfall och olika återvinningscentraler. Men även att se vilka miljörisker de olika aktörerna anser att gipsavfall kan leda till. De aktörer som intervjuades var inom området bygg; NCC, inom området hantering och transport av avfall; Sita och Ragn-Sells, inom området återvinningscentraler; en återvinningscentral från Uppsala och en från Malmö.Slutsatsen blev att aktörerna först och främst försöker återvinna gipset, går inte det är det deponering som är det sätt varpå gipsavfall hanteras.

Recirkulation av metallhydroxidslam

Detta arbete utgör en del i miljöarbetet med att hitta lösningar för restprodukterna i stålindustrin och fokuserar på recirkulation av metallhydroxidslam, som i dagsläge deponeras.Inom arbetet utreds en upparbetningsmöjlighet av metallhydroxidslam från Sandvik AB i Sandviken, genom att en patenterad behandlingsmetod, nämligen sintring, testas och utvärderas.Denna behandling ger en produkt som kan återanvändas i stålsmältningsprocessen, varvid produkten fungerar som flussmedel och kan ersätta naturligt flusspat (CaF2) som normalt används som flussmedel.Efter litteraturstudier har praktiska sintringsförsök i liten skala gjorts på slam från Sandviken, samt analyser på slammet och den sintrade produkten. Sandvikenslammets egenskaper och sammansättning har jämförts med de av slammer från andra stålverk i Sverige. Jämförelserna har lett till förslag på ändringar i processen där slammet uppkommer för att få ett lämpligare slam för upparbetning.Resultaten visade att sintring som upparbetningsmetod kan användas på Sandvikenslammet, men i sammansättningen är detta slam mindre lämpligt som flussmedel än t.ex. slam från Outokumpu Stainless AB. Vissa oönskade ämnen i slammet, såsom fosfor och Svavel, gör att det krävs ändringar i processen.

Miljöstudie inom sjöfartshandeln ? Vilka åtgärder existerar och vidtas mot ökade utsläpp

Bakgrund och problem Mot bakgrund av den tilltagande globaliseringen ökar efterfrågan på transport ständigt. Eftersom sjöfarten idag svarar för 90 % av världens transporter är det centralt att se över vilka möjligheter som finns att minska utsläppen av koldioxid, Svavel- och kväveoxider. Vidare undersöks även vilka åtgärder rederierna idag vidtar samt vilka åtgärder som kommer att utvecklas i framtiden.Metod I arbetsprocessen har forskaren använt sig av en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Sekundärdata har samlats in genom litteratur och vetenskapliga artiklar. Primärdata har insamlats genom intervjuer med miljöansvariga respondenter på fem olika rederier.Teoretiskt Ramverk Presentation av utsläppsgaser och effekten de har på miljön, vidare presenteras även vad som finns lagstiftat kring utsläpp av dessa avgaser.

Undersökning av inneslutningsstatusen i en stålsort före och efter gjutning

Ett 10 poängs examensarbete om bildandet av inneslutningar under gjutning och stelning har utförts på Uddeholm Tooling AB. Syftet har varit att titta på vilka inneslutningar som bildas under gjutning och stelning samt att undersöka om ett gjutpulver med lägre Svavelhalt påverkar segringen nära ytan. Försöket har gjorts på ORVAR 2M som är det största stålet tonnagemässigt på Uddeholm Tooling AB. Prover har tagits från ugnen innan gjutning, under gjutningen och på stelnat material. Stora mängder aluminiumoxid löstes in under gjutförloppet p.g.a att gjutningen inte var skyddad av argongas, vilket den i normala fall är. I försöket med lågSvavelhaltigt gjutpulver kunde man se att det inte gav någon Svavelhöjande effekt på ytan..

En energistudie av Grinstad kyrka : Kartläggning av dagens energitillstånd och förslag till energibesparingsåtgärder

Våra kyrkor är en viktig del av samhället, och är en kulturskatt som måste vårdas. Kyrkorna använder dock väldigt mycket energi till uppvärmning varje år. Detta beror på att de flesta av dem är gamla och att energieffektivitet ej varit en prioriterad fråga i deras verksamhet. Grinstad kyrka är en kyrka med hög energianvändning som trots att den endast är uppvärmd vid förrättningar använder lika mycket energi som två medelvillor. Kyrkan är från 1200-talet, är byggd i tegel och värms idag upp av en oljepanna i ett vattenburet system samt några elradiatorer.

Diet och identitet : Analyser av kol- kväve- och svavelisotoper på indivier från det kristna senvikingatida gravfältet i Björned, Torsåkers socken, Ångermanland

This paper deals with the late Viking age/early medieval grave field in Björned, Torsåker parish, Ångermanland County in northern Sweden. The grave field in Björned is rare because it has all the signs of being Christianized before the surroundings. This awakes questions such as if the people of Björned came from another place and brought the religion with them or if someone else did that for them. To find these answers I have analysed the stable isotope ratios [delta]13C, [delta]15N and [delta]34S in human bone collagen. Through these stable isotopes we can not only see what the people consumed but also where their food had its origin.

Proveniensbestämning av vikingatida hornmaterial : En studie utifrån stabila isotoper

The main aim was to investigate the provenance of Viking age antler material findings of moose and red deer from Sigtuna and from three sites on the island of Gotland in the Baltic sea. This was done by analysis of the stable isotopes of carbon, nitrogen and sulphur. Thre were never any living population of these mammals on Gotland during the Viking age.?34S-values of sulphur from this study was compared with earlier research and by studying maps of the Swedish bedrock. The ?34S-values were more like the ?34S-value for bedrock other than European granite.

Nordiska färjerederiers lösning på det nya svaveldirektivet

Det nya Svaveldirektivet för hur mycket Svavel fartygen i Östersjön och Nordsjön får släppa ut börjar gälla 2015. Detta har stor betydelse bland annat för färjerederierna som trafikerar inom SECA i Östersjön och Nordsjön. Idag finns det ingen självklar lösning på hur färjerederierna ska uppfylla det nya Svaveldirektivet, så hur har de tänkt klara det? Hur såg färjerederiernas resonemang ut innan de valde vilken teknisk lösning de skulle använda sig av?För att få svar på frågeställningen används en kvalitativ metod. Rådata som varit till grund för slutsatsen har samlats in från sju olika talespersoner för färjerederier i Norden.

Rapsolja- användning, kemisk sammansättning och odlingsfaktorer

Genom litteraturstudien undersöktes rapsoljans kemiska sammansättning och faktorer som påverkar sammansättningen av rapsfröet och rapsoljan under odling. Raps (Brassica napus) tillhör Brassicaceae och är en diploid korsning mellan kålrot (B. oleracea) och rybs (B. rapa). Vid vegetativ fas bildas blad och pålroten etableras.

1 Nästa sida ->