Vår undersökning är en kvalitativ studie som grundar sig på intervjuer med elever och lärare i den kommunala grundskolan i Sverige. Syftet var att undersöka hur kommunala skolor uppmärksammar Traditioner och högtider samt hur skolavslutningar hanteras i förhållande till rådande lagar och styrdokument. Resultatet visade att det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar högtider och Traditioner samt hur viktiga de är. Resultatet visar även att den kommunala skolan ibland bryter mot grundlagen genom att göra skolavslutningar i kyrkan till ett obligatorium..

Den här uppsatsen behandlar ämnet Traditioner och högtider i skolan, men även hur två skolor arbetar kring Traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa Traditioner i skolan är och har varit ett debatterat ämne då Sverige mer och mer blivit ett mångkulturellt samhälle. Detta innebär att förändringar i skolan sker då den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mångfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar också elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina Traditioner i judendomen, kristendomen och islam.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans praktiker gällande Traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna Traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska Traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa Traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar.Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska Traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa Traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika Traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.

BakgrundVi har valt att beskriva geografi med hjälp av tre olika indelningar. Dessa är bildningsämne, skolämne och vetenskaplig disciplin. Den forskning vi tagit del av är förhållandevis gam-mal, detta med anledning av att det inte finns mycket nyare forskning inom geografididaktik. Skolämnet geografi har tappat kontakt med den vetenskapliga disciplinen och detta har lett till att geografiundervisningen har stagnerat och att den har sin identitet i regionalgeografi.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur ett antal lärare i år 4-5 väljer innehåll och varför de väljer detta innehåll när de undervisar i ämnet geografi.MetodVi har använt oss av en kvalitativ intervju. Intervjuerna genomfördes i sex olika skolor och med tio lärare som alla undervisar i år fyra och/eller fem.ResultatDet vi kan utläsa av resultatet är att lärare baserar sin geografiundervisning i huvudsak på Traditioner och lokala skolplaner.

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn på samverkan i övergång mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar på att skilda Traditioner, lokalernas placering och olika läroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett gränsland mellan två Traditioner, och omges av en osäkerhet kring tillhörighet. Det ställer krav på samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredställande utsträckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över få tillfällen till möten och avsaknad av tid till att sätta sig in i varandras verksamheter.

Uppsatsen är en jämförande studie av kvinnors livsvillkor och förmåga att undkomma fattigdom i de två indiska delstaterna Kerala och Punjab. Båda delstaterna har höjt den allmänna levnadsstandarden i befolkningen men haft olika framgång i att få dessa att tillkomma kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka dels kvinnors livsvillkor och dels vilka faktorer som påverkar dessa i delstaterna. Metoden har bestått av kvalitativ textanalys. Vidare har statistik från UNDP använts.

Abstract Hedén Lena & Larsson Ida (2009) ?Tomten kommer inte till oss för vi är araber? Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider. Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frågor som arbetet utgått ifrån var: Hur upplever muslimska föräldrar och barn sina religiösa Traditioner i förhållande till svenska religiösa Traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sätt att fira? De två metoder som användes var skriftliga intervjufrågor till föräldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var på svenska och arabiska för att tydligt få del av familjernas erfarenheter och uppfattningar.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur några flerkulturella elever, i skolår sex, upplever att deras religiösa högtider uppmärksammas i sin mångkulturella skola. Vi vill även undersöka hur viktigt eleverna upplever att det är, att deras klasskamrater får lära sig om hans/hennes kulturs Traditioner och vice versa. Våra frågor är följande:? Hur upplever eleverna att deras religiösa högtider uppmärksammas i skolan?? Hur viktigt upplever eleverna att deras klasskamrater får lära sig om hans/hennes kulturs Traditioner och vice versa? Vilka argument anger de?? Finns det någon skillnad mellan katolikernas och muslimernas åsikter angående att lära sig om andra elevers religiösa högtider?För att få svar på frågorna genomförde vi intervjuer med fem elever från en mångkulturell skola. Ingen av eleverna har fått berätta om hur de firar sina högtider hemma.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika Traditioner har berättat, läst och tolkat bilden av den bibliska Eva. Detta för att få en förståelse för den bild vi har av Eva i den kristna världen idag. De Traditioner jag har studerat är den rabbinska/hebreiska, den gnostiska och den tidiga katolska genom en del av de antika kyrkofäderna. Med hjälp av tre teman, skapelsen, syndafallet och sönerna, har det målats upp tre olika bilder av Eva. Den hebreiska bygger mycket på legender som inte finns i de övriga två och förmedlar en praktisk gemenskap med Adam.

Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans Traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden.

Under 2009 blev minst sex skolelever i Göteborg utsatta för tvångsäktenskap. Det visar undersökningen som vi gjort bland samtliga högstadie- och gymnasieskolor i Göteborg. Allt pekar dock på att mörkertalet är stort..

Denna studie har fokus på KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen är att undersöka KME-studenternas sidoämnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka sidoämnen väljer KME-studenterna? Utifrån vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida arbetsgivare? Hur stor påverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens Traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, läraridentitet och kompetens? Jag har använt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (påbörjad utbildning 2007-2008) sidoämnesval utifrån materialet från Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen täcker därigenom hela den behandlade populationen.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att studera finska romers identitetsskapande. Defrågeställningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blirbemötta utifrån de stereotypa föreställningar som finns och om stigmatiseringen påverkarderas identitetskapande. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på fyraintervjuer. Studiens teoretiska ram består av Erving Goffmans teori om stigma och RandallCollins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötandesom bygger på fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa är derasgrupptillhörighet viktig.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska Traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av Traditioner fra?n olika kulturer.