Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och Ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor.

Explores the difference between the two versions of Virginia Woolfs short story about Nurse Lugton..

The purpose of this Master?s thesis is to investigate how diversity takes shape in children?s picture books published in Sweden. Twelve picture books, which touch the aspect of diversity in the categories of gender, ages, culture, nation, ethnicities, language, class, sexuality and functional disorder, were chosen from the Swedish National Council for Cultural Affairs catalogue for youth and children?s books 2006. They have been analysed with the conception of Ikonotext and with the theory of Pierre Macherey?s image in the mirror, of how literature reflects the reality of society.

This thesis is about how to criticize the large number of non-fiction for children which is published nowadays. I have noticed that both librarians and teachers do not know what perspective to apply with regard to this category of books. There are some good ones, but also a lot of bad ones and some really bad ones. The purpose of this essay is to search by means of criteria from history of art, history of literature ? principally history of children's literature ? and pedagogy, for prevalent attitudes towards non-fiction for children.

Syftet med mitt arbete är att genom analyserna se på Ikonotexten,d.v.s.den totala upplevelsen av bild och text, i bilderboken. På vilket sätt kan illustrationerna vara ett stöd till texten och vilken vinst har det för det pedagogiska arbetet? Uppsatsen består av två avsnitt, teori och analys. Teoriavsnittet består av tidigare forskning som gjorts av Ulla Rhedin och Maria Nikolajeva. Analysavsnittet utgörs av två analyser, Tutu och Tant Kotla och Nusse-kudden i Paris.

Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och Ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor.

Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och Ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor.

Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Förstgenomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrån detvaldes sedan tio bilderböcker ut. Med hjälp av Ikonotextuell analys och teorier ombarndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts på dessa utvalda bilderböcker.Genom analyserna framträder vissa tendenser såsom moraliska undertoner ochpedagogiska syften som ?lättas upp? med hjälp av förströelse i form av glada och lättsammabilder. Det finns även exempel på litteratur av mer konstnärlig och komplex art.Utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och Kulturrådets kvalitetskriterier förbarn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturenkan sägas leva upp till dessa båda kriterier.Studien redovisar spår av diskursen om det onda barnet, flera exempel på diskursen omdet oskuldsfulla barnet samt några få böcker som frambär diskursen om det kompetentabarnet.Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framväxtsamt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur..

Utgångspunkten för denna uppsats är att utifrån moderna teorier och metoder belysa illustrationernas betydelse för Ikonotexten. Författaren har använt två versioner av Astrid Lindgrens Sunnanäng - ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng (1959) och Sunnanäng (2003) ? för att belysa området. Båda berättelserna har samma text, men olika illustratörer, Ilon Wikland och Marit Törnqvist. Tillvägagångssättet författaren har använt i uppsatsen är separerade textanalyser, bildanalyser och analyser av Ikonotexten utifrån dennes ¨läsning¨ av de två olika versionerna av Sunnanäng.