Denna undersökning utreder om det finns anledningar till att elektronisk handel skulle vara intressant för butiker i Glesbygd. Landsbygd likställs i den här rapporten med Glesbygd. I denna undersökning har metoderna litteraturstudie och telefonintervju använts. Fördelar med att införa en webbutik för butiker i Glesbygd är att det kan ge en utökad kundkrets och ökade intäkter. Samtidigt kan ett webbutiksinförande vara svårt att genomföra.

I denna studie tittade vi på arbetstagarnas upplevelse av sin arbetssituation under och efter varsel, utifrån olika arbetsmiljöaspekter och vi antog att det fanns ett samband mellan dessa. Deltagare i studien var anställda på två industriföretag i Jämtlands Glesbygd och undersökningarna genomfördes i enkätform. Resultatet vi kan se i denna studie är att företagen skiljer sig åt i upplevelsen av arbetssituationen, samt att det fanns vissa samband mellan de olika aspekterna. Resultatet kan ha påverkats av lågt antal undersökningsdeltagare, men för att kunna undersöka denna typ av situation så finns det få alternativ. Det unika i denna studie och även dess styrka, är att vi fick möjlighet att delta vid varsel i Glesbygd..

Syftet med rapporten är att undersöka hur närpolisreformen har påverkat polisarbetet i Glesbygden och samtidigt ge en inblick i hur polisen arbetar i Västernorrlands Glesbygd samt vad det finns för brottslighet. Inledningskapitlet tar upp närpolisreformen samt samarbetet mellan polisområdena i Glesbygden. Under teorikapitlet som följer ges en närmare inblick i förarbetet till närpolisreformen, en sammanfattning av närpolisreformen samt en jämförelse mellan anmälda brott i stadsmiljö och Glesbygdsmiljö. I resultat delen intervjuas poliser i yttre samt inre tjänst som ger sin bild av hur närpolisreformen påverkade polisen i Glesbygd samt hur samarbetet mellan Glesbygdsområden fungerar och hur det är att arbeta som polis i Glesbygd. I det avslutande kapitlet diskuteras bl.a.

Att den prehospitala personalen utsätts för hot och våld framkommer i ett flertal studier som har gjorts inom detta område. Man ser tydligt att antalet arbetsolyckor till följd av hot och våld har ökat drastiskt. Skillnaden i hot och våld mellan storstad och Glesbygd är dock mindre väldokumenterad. Därför vill vi undersöka förekomst av och orsaker till hot och våld i jämförelse mellan Glesbygd och storstad. Studien bedrivs som en kvantitativ enkätundersökning.

I uppsatsen behandlas begreppet konstnär i Glesbygd där författaren har använt sig av enintervjuguide och en biografisk metod.Uppsatsens syfte är att presentera ett urval av konstnärer som en specialstudie.Här hävdas betydelsen som kulturspridare i en landsbygd, vilket konstnärer och amatörerbesitter..

Det här arbetet behandlar skola och lärande i Glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i Glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i Glesbygd och i tätort.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till Glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i Glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i Glesbygd valdes ut och intervjuades.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till Glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna.SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i Glesbygd.METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i Glesbygd valdes ut och intervjuades.

I ambulanssjukvården kan närstående vara en stor resurs för sjuksköterskan när det handlar om att skapa en individuell omvårdnad för patienten. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i Glesbygd. Undersökningsgruppen bestod av sex sjuksköterskor som arbetade i ambulans i en kommun i Norra Sverige där det bodde cirka 5300 innevånare och där ambulansverksamhetens upptagningsområde var på cirka 17700 kvadratkilometer. Studien har en kvalitativ ansats och data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. Tematisk innehållsanalys tillämpades för att analysera innehållet i texten.

För att främja landsbygdens utveckling och till följd av förändringar i markpolitiken tilläts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemål. Glesbygd, som är landsbygd karaktäriserad av gles befolkning, är mer utsatt för de problem som landsbygden står inför. Syftet med studien är att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och Glesbygden vid fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgång av rättskällor, tolkning av rättsfall och analys av Lantmäteriets praxis.

Detta är en D-uppsats inom ämnet sociologi och syftet är att undersöka hur människor i Glesbygdskommuner i Norrbottens län ser på de möjligheter och hinder som finns. Varför väljer människor att bo i Glesbygdskommuner trots en nedåtgående befolkningstrend? De frågeställningar som jag har använt mig av är: Vilka hinder och möjligheter när det gäller att leva och verka ser medborgare i Glesbygdskommuner? Hur ser Glesbygdens framtid ut? Varför väljer människor att bo i Glesbygd? På vilket sätt kan Glesbygdskommuner öka sina möjligheter och minska de hinder som finns för att få fler människor att flytta dit? Jag har valt att undersöka Överkalix kommun som är en av de hårdast drabbade kommunerna i Norrbottens län. Metoden som jag har använt är kvalitativ metod och intervjuer med tio informanter. I det teoretiska ramverket har jag bland annat använt mig av begreppen tillit, ontologisk trygghet, anonymitet och det mänskliga medvetandet.

Utskrivning inom 48 timmar efter födseln har blivit allt vanligare både i Sverige och internationellt. Regler och rutiner för tidig hemgång varierar mellan olika sjukhus i landet. Distriktssköterskan möter nyblivna föräldrar och barn i ett tidigt skede efter förlossningen, vilket innebär att denne blir en länk mellan förlossningsklinik och BVC. I arbetsuppgifterna ingår att se till att föräldrar får det stöd och den hjälp som de är i behov av. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes i syfte att beskriva nyblivna föräldrars upplevelse av tidig hemgång i Glesbygd.

I detta examensarbete har en undersökning av kommunikationslösningar för fjärravläsning av elmätare i Glesbygd utförts. Skellefteå Kraft Elnät AB har ett fjärravläsningssystem för elmätare, Turtle, som saknar funktionalitet för att klara av dagens krav på mätning och rapportering. I systemet finns 32 000 mätpunkter, huvuddelen i Glesbygd. Målet var att hitta en kostnadseffektiv kommunikationslösning för att ersätta Turtle-systemet. Energimarknadsinspektionen utreder vilka funktionskrav framtida elmätare skall ha, rapport publiceras senast 4 juli 2015, innan dess är det fördelaktigt att vänta med en utvärdering av funktioner för elmätare.

De positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet och dess påverkan på vår motoriska och kognitiva utveckling i unga år är idag väl känt. Trots det spenderar barn idag mer tid på stillasittande aktiviteter så som tv-tittande och datorspel. Studier har visat att mycket stillasittande aktiviteter i unga år kan leda till sämre hälsa i vuxen ålder. Människor i Glesbygd har visats ha sämre hälsa än människor i tätort och barnen deltar mer sällan i föreningsidrott. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka idrottspedagogernas syn på sin undervisningssituation och hur den påverkar elevernas fysiska aktivering.

Debatten kring de ändringar i förmånsrättslagen, som infördes den första januari 2004, har på många håll varit väldigt negativ och kritisk. Vidare handlade det nästan uteslutande om hur lagändringarna skulle slå hårt på företag och framförallt nyföretagandet i Glesbygden. För att få ett lite annat perspektiv på ämnet valde vi att undersöka hur lagändringarna påverkat finansiärerna. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida privata och offentliga finansiärer i norrbotten ändrat sitt beteende vid kreditgivning till företag efter att den nya förmånsrättslagen trädde i kraft. Som undersyften avser vi att undersöka: skillnaderna mellan tätort och Glesbygd, skillnaderna mellan entreprenörers och konventionella företagares möjligheter att erhålla kredit samt om verksamhetens art har någon betydelse.