Den här studien är en uppföljning av föryngringsresultatet efter maskinell sådd av contorta (Pinus contorta Dougl. var. latifolia Engelm.) i Härjedalen. Efter tre växtsäsonger uppgick det totala antalet såddplantor till 3 700 per ha och antalet huvudplantor uppgick till 1 800 per ha. Andelen nollytor uppgick till 2 %.

Snö och permafrost är två interagerande komponenter i Kryosfären. Studien undersökersnödjupets representativitet vid marktemperaturmätningar under snötäcket (BTS) föridentifiering av permafrost i Tarfala, norra Sverige. Snödjupsmätningar har utfördes itvå korsande 20 m transekter i nordsydlig (NS) samt östvästlig (ÖV) riktning utifrån enBTS-punkt. Totalt har 37 BTS (snödjup > 80 cm) med tillhörande snödjupsmätningarregistrerats och analyserats. Snödjupet varierar både lokalt kring mätpunkten ochregionalt i mättransekter men är ändå ett representativt snödjup för en punkt.Representativa BTS, sett ur ett snödjupsperspektiv, bör registreras på platser medmåttlig snödjupsvariation som på platser med homogent markunderlag, vindskyddadeområden, lä bakom ryggar och sluttningar vinkelräta mot den dominerandevindriktningen.BTS provplatser bör också ta hänsyn till de mest förekommande klasserna avparametrarna Altitud, sluttning och slutningsriktning för att erhålla representativa BTS.Detta baserat på jämförelse mellan två strategier för insamling av BTS genompermafrostmodellering mellan två dataset.

I Sverige finns det ungefär 475 000 hektar skogsmark där den från Kanada introducerade contortatallen (Pinus contorta) utgör mer än 65 % av den totala grundytan. Genom aktiv skogsanläggning har P. contorta blivit Sveriges sjunde vanligaste trädart sett i ett volymmässigt perspektiv. Därför är det av stor vikt att ha god kännedom om hur arten sprider sig i det svenska skogsekosystemet. När P. contorta introducerades ansågs den sakna förmåga att självsprida sig (fröså sig), men senare visade det sig att andelen serotina kottar varierar mellan olika träd och att den kan självsprida sig på produktiv skogsmark. Resultatet av studien visar att P.

I detta examensarbete har termiska förhållanden undersökts för modulen eSite som är under utveckling av företaget Flexenclosure. eSite omvandlar och riktar ström från en mängd olika producenter och skickar denna vidare till förbrukare. Kylning av komponenter tänkta att sitta inuti eSite har simulerats och analyserats. Komponenterna är placerade på en värmesänka, över vilken naturlig konvektion uppkommer. Denna företeelse har undersökts med hjälp av både manuella beräkningar och datorstödda flödessimuleringsberäkningar (CFD) i mjukvaran Ansys® 14.5 och beräkningsverktyget Fluent?.

Tidigare studier visar att ?summa 5 årsringsbredd med start 20 mm från märg vid brösthöjd? (5YRW) samvarierar med måttet grövsta kvist i rotstocken hos tall. Grövsta kvist är en viktig kvalitetsbeskrivande variabel som påverkar virkets värde och användningsområde. Riksskogstaxeringen tar borrkärnor på tillfälliga provytor. För varje provyta samlas data in för bestånds, träd och ståndorts ? variabler.

Since the end of the eighteenth century forest damage caused by the pathogen Gremmeniella abietina has been observed and documented. During the latest epidemic in Sweden more than 480 000 hectares forest land have been injured and this has lead to considerable economic losses. For the pathogen to succeed with infection, spore dispersal and colonization the right environmental conditions is required. The aim of this paper is to describe the diseased stands using site and stand characteristics and to evaluate the effect of these variables on the disease incidence. Further, the thinning performed during the time for spore dispersal and its relationship to injured stands is examined.