Turbiditet är ett mått på partikelinnehåll i Dricksvatten samt ett sätt att beskriva vattenkvaliteten. Vattentäkten i Gäddvik, Luleå kommun, har periodvis hög turbiditet. Syftet med examensarbetet är att utreda orsaker till turbiditet i Dricksvatten, från Gäddviks vattentäkt till konsumenter i Luleå kommun. Målet är att ge svar på vilken typ av partiklar som orsakar turbiditen. Analyser utfördes före och efter filtrering av Dricksvatten.

Det mest kända och omtalade sjukdomsutbrottet av cryptosporidium är den som inträffade i Milwaukee år 2003 då ca 400 000 personer insjuknade.[1]Cryptosporidium-utbrottet i Östersund vid årsskiftet 2010/11 har i sig klassificerats som Europas största utbrott av vattenburen smitta i modern tid. Dricksvatten är ett utav våra viktigaste livsmedel där vatten även är ett utav EU:s mest reglerade områden. Ändå har vattenrelaterade sjukdomsutbrott av den omfattning som den i Östersund kunnat ske. Detta ifrågasätter såväl den svenska, som den EU-rättsliga vattenrättsregleringen, dagens reningsteknik samt vattenproducenternas och myndigheternas kontroll och tillsynsansvar..

Vatten i Sverige har länge ansetts hålla hög kvalitet, men trots detta inträffar årligensjukdomsfall orsakade av förorenat Dricksvatten. I enlighet med livsmedelsverketsföreskrifter om Dricksvatten ska Dricksvatten vara ?hälsosamt och rent?. Detta är dock inteett praktiskt tillämpbart villkor, då ingen acceptabel risk har satts upp.Världshälsoorganisationen (WHO) och det amerikanska naturvårdsverket (US EPA) hardäremot satt upp gränser för vad som är en acceptabel sjukdomsrisk respektiveinfektionsrisk för Dricksvatten.Denna studie syftade till att bedöma om reningen vid Hyndevads vattenverks, medavseende på mikroorganismer, möjliggör att en acceptabel risknivå uppnås. Detta hargenomförts med hjälp av metoderna Optimal desinfektionspraxis (ODP) ochMikrobiologisk riskanalys (MRA).

SammanfattningDe Dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett är ojämnt fördelade över såväl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror både på vattnets kretslopp och på andra faktorersom mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd. Det mänskliga räckhållet symboliseras av lagar,ägande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstår som en pådrivandefaktor för utveckling vad gäller rening och transport av Dricksvatten. Uppsatsen diskuteraräven hållbarhet som begrepp och hur det kan relateras till Dricksvatten, samt andraangreppssätt av Dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen är att kartlägga Sveriges möjligheter att exportera Dricksvatten till andraländer utifrån följande frågeställningar:1. Kan man äga vatten?2.

En uppsats som tar läsaren med på en resa genom ett designarbete med klistermärken i vinyl som slutprodukt. kan man med hjälp av klistermärken skapa en dynamisk inredning eller kan man med hjälp av design sätta fart på en miljödebatt om Dricksvatten? I denna rapport får ni följa med på en resa genom mitt C arbete "The StickerProject" där jag med design och kreativitet designat klistermärken i försökt att, underlätta vardagsproblem, erbjuda ett enkelt och billigt dekorations alternativ till tapeter och färg, men även snabbt tittat på till hur design för inredning och klistermärken sett ut genom historien. Som en bonus följer även ett avsnitt om miljön med där diskussionen kring Dricksvatten fått rollen som inspiration för några av mina produkter. Följ med och inspireras till att göra världen mindre ful.

Vatten är ett livsviktigt livsmedel och tillgång till Dricksvatten av god kvalitet betraktas av många som en självklarhet i vårt samhälle. Trots detta är vattenförsörjningen sårbar. Vattenförsörjningen kan störas genom på många olika sätt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening på grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta är, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hälsorisken förknippad med Dricksvatten.

Den största akuta risken inom Dricksvattenförsörjningen är vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utsträckning i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden. Under 2000-talet har de nordiska länderna drabbats av flertalet Dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmärksammats som ett problem även i Norden. För att säkerställa att det Dricksvatten som distribueras är av god mikrobiologisk kvalitet krävs att säkerhetsbarriärerna i vattenverket är tillräckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmärksammats som mer tåliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, än vad som tidigare varit känt.

AbstractThe knowledge about pesticide residue in private wells is not well documented in Sweden.Previous studies have detected pesticide residue in private wells, this issue is what made themunicipality of Laholm commission the study. The purpose was to collect water samples from50 private wells in Laholm and have them analyzed for traces of pesticides. The wells in thestudy are spread geographical over the entire municipality. The analysis of the water sampleswas carried out by the accredited laboratory Eurofins. Nine of the 50 wells in this studycontained residue of pesticides and two of these exceeded the allowed concentration of 0,1 ?g/l.Nine different pesticides were detected, among these were BAM, Atrazin and breakdownproducts from Metribuzin.

Dricksvattenförbrukningen på Iggesunds Bruk är hög och stora delar av denna åtgång beror troligen på fysiskt utläckage i Dricksvattennätet. Målet med examensarbetet är att för Iggesunds Bruk finna en praktisk och användbar modell för läcksökning i vattenledningssystemet där både större och mindre läckage snabbt kan indikeras och hittas, samt att få en ökad kunskap om läcksökningsmetoder och Iggesunds Bruks Dricksvattennät. Jag har genom att räkna fram den teoretiskt normala förbrukningen av Dricksvatten kunnat med hjälp av den verkliga Dricksvattenåtgången per år är kunnat räkna ut hur stora förlusterna i Iggesunds Bruks Dricksvattensystem kan vara. Jämförelser på storleken för Dricksvattenförbrukningen har gjorts mellan liknande företag. För att underlätta läckagesökning har jag undersökt om fler flödesmätare behövs.

Legionellabakterien orsakar den så kallade legionärssjukan vilken är en form av lunginflammation med hög dödlighet. Bakterien lever i färskvatten och finns naturligt i våra sjöar och vattendrag. Enligt Smittskyddsinstitutet trivs Legionellabakterien i temperaturintervallet 20°C till 42°C med en optimal tillväxt vid 35°C, bakterien lever dock redan från 0°C. Vi har i denna undersökning försökt utreda om legionella kan vara en risk ombord i fartyg. Eftersom tester för förekomsten av legionellabakterier inte ingår i de krav som ställs på Dricksvattenkvaliteten ombord, har vi kontaktat fem rederier för att fråga om de har utfört några utökade tester där legionella ingår.

Den här rapporten baseras på en klimat- och sårbarhetsanalys som identifierar de hälsoeffekter som uppkommer i och med ett förändrat klimat. Analysen pekar ut flera samhällsystem som kommer att påverkas av klimatförändringarna men som kan anpassas med hjälp av samhällsplaneringen. Utifrån klimat- och sårbarhetsanalysen har parametern Dricksvatten undersökts närmare då tillgången till rent Dricksvatten är grundläggande för allt mänskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt Dricksvatten från Mälaren. Forskning visar dock att Mälarens vattenkvalitet hotas av klimatförändringarna. Den pågående havsnivåhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i Mälaren.

Vid bytet från grundvattentäkt till ytvattentäkt i Bjuvs kommun började klagomål om dricksvattnets kvalitet att strömma in till Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA), ansvarig för vattenverksamheten i kommunen. Syftet med denna studie är att kartlägga klagomålen kring dricksvattnet, ringa in problemet och eftersöka orsaken. Detta har skett genom intervjuer med konsumenter liksom vattenprovtagningar hos dessa. En geografisk spridning låg till grund vid valet av provtagningspunkterna. Utöver mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar som inkluderas i Livsmedelsverkets föreskrifter om Dricksvatten har vattnet analyserats för innehåll av geosmin, 2-metylisoborneol och 2,4,6-trikloranisol då dessa föreningar är kända för att orsaka dålig lukt och bismak på Dricksvatten.

Det är sedan tidigare allmänt känt att när temperaturen sänks på luft med en hög luftfuktighet så fälls det ut kondenserat vatten som en restprodukt. Ombord på stora kryssningsfartyg med många passagerare så är behovet av att kyla luften stort på grund av att passagerarna vill ha en behaglig inomhusmiljö, vilket leder till att det i fartygens stora luftkonditioneringsanläggningar bildas mycket vatten när luft kyls. Den här studien syftar till att undersöka om det går att ta tillvara på det vatten som bildas som en restprodukt i luftkonditioneringsanläggningarna. För att ta reda på om kvalitén och kvantiteten var tillräcklig för att det skulle gå att använda vattnet ur en luftkonditioneringsanläggning så togs ett vattenprov från en luftavfuktare. Detta vattenprov analyserades av ett utav Livsmedelverket ackrediterat laboratorium.

Ronneby Miljö- och hälsoskyddskontor ville genom undersökningen få information om nitrathalter ienskilda Dricksvattenbrunnar inom kommunen, med bakgrund av den nya miljökvalitetsnormen.Riktvärdet för nitrat är 50 mg/l. Halter som överstiger detta bör inte ges till barn under ett års ålder pågrund av risk för methemoglobinemi. Jämförelsen skulle ske mellan områden präglade av jordbrukrespektive skogsbruk, samt mellan grävda och borrade brunnar. Jämförelsen skulle även ske över tiden,mellan 1975-1990 till 2005. Urvalet av provtagningspunkter baserades på en sammanställning frånbefintligt arkiv samt efter en annons i dagspressen.

Den största akuta risken inom Dricksvattenförsörjningen är vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utsträckning i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden. Under 2000-talet har de nordiska länderna drabbats av flertalet Dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmärksammats som ett problem även i Norden. För att säkerställa att det Dricksvatten som distribueras är av god mikrobiologisk kvalitet krävs att säkerhetsbarriärerna i vattenverket är tillräckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmärksammats som mer tåliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, än vad som tidigare varit känt.