Sök:

Sökresultat:

54 Uppsatser om Timmer - Sida 1 av 4

Värmebehandlat timmer för timmerhus?Lösningar för "RovdjursCentrumDesigntorgTrä"?

Ny teknik föder nya tankegångar om huruvida man kan använda den till för lösningar. Undersökningen genererade stor kunskap om hur en timringsprocess går till och hur virket torkas i stort. Allt från hur den traditionella torkningen av Timmer går till och hur värmebehandling av trä går till. När jag började med den här undersökningen tyckte jag att det skulle bli intressant att se hur resultatet av timret hade utfallit. Vilket sedermera skulle inspirera mig till lösning för RCDT:s behov.

Påverkas bottenfaunan av att timmer lagras i sjöar? En studie i Kisasjön efter stormen Gudrun

Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nästan 70 miljoner m3 Timmer på en natt, varför mycket Timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete är att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön påverkats av Timmerlagringen genom låga syrehalter och ändrat bottensubstrat. Även den närbelägna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. På vardera tio djup under språngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. Syreförhållandena mättes vid varje lokal och sedimentet beskrevs.

Matarhjulens dubbinträning i timmer : Undersökning av dubbskador som matarhjulens mönster orsakar på timmer, deras uppkomst och hur man kan motverka dem med olika dubbmönster

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Rottne Industri AB och berör matarhjulens dubbinträngning i virket. Matarhjulen sitter monterade i skördaraggregatet i skördaren, en skogsmaskin som används vid skogsavverkning. Då inträngningen, som uppstår av dubbarna på matarhjulen, är för stor (>5mm) bildas skador på virket vilket är ett utbrett problem inom skogsmaskinindustrin. Studien kartlägger de vanligaste dubbmönstrens skadeåverkan under kontrollerade och vetenskapliga förhållanden där testerna är designade för att efterlikna verklig skogsavverkning.I studien utförs två tester. Det första visar sambandet mellan presskraft och inskjutningsmått för respektive dubbmönster.

Beslutsstöd för virkeshandel och flödesplanering : vidareutveckling av NETRA

Vid flödesplaneringen för en organisation som arbetar med virkesförsörjning måste hänsyn tas till tillgången på råvara, anförskaffningspris, transportsystem, transportavtal, leverans-avtal med mera. All denna information och en mängd andra parametrar ska användas för att bestämma det optimala flödet, oavsett om det handlar om Timmer, massaved eller biobränsle. Att hitta den bästa lösningen på detta problem med krav på högsta lönsamhet är mycket svårt utan hjälp av ett beslutsstöd. Fokus för detta examensarbete är Norra Skogsägarnas behov av att uppdatera och vidareutveckla ett sådant beslutsstöd. Norra Skogsägarna är således värdföretag och analysen har genomförts på deras verksamhet.

Kortare timmer till sågen, en fallstudie om sänkt stötmån

Bakgrunden till denna studie är att företagen Moelven Skog och Valåsen sågverk önskar effektivisera råvaruanvändningen och därmed minska spillet av Timmer genom att sänka stötmånen. En sänkning från tio till sju centimeters stötmån har redan implementerats på Valåsen sågverk men man vill nu undersöka om det går att sänka den ytterligare. Genom att genomföra en sådan förändring avser företaget vinna strategiska fördelar såsom volymbesparingar av virke och högre Timmerutbyte i jämförelse med konkurrenterna. Syftet med studien är således att undersöka möjligheterna att minska längden på timret från Moelven Skog till Valåsen sågverk genom att sänka stötmånen. Förhoppningen är genom studien skapa en metod som sedan kan användas för att ta fram den ideala stocklängden till samtliga svenska sågverk inom koncernen. Kunskaper som klarlägger Timmerhantering från skog till såg har använts tillsammans med kunskap om sprickuppkomst, mätning och kvalitetsbedömning av sågad vara, fördjupning i justerverkets mätutrustning samt teorier om processanalys.

Optimering av råvaruflöden för Setra

Setra Råvara har sedan 2003 valt att inrikta furusågverken Kastet, Nyby och Skinnskatteberg mot antingen klent eller grovt Timmer. Uppdelningen syftar till att effektivisera sortiment och produktionsprocesser. Transportavstånden för råvaran påverkas av hur virke destineras och sorteras upp. Vissa diameterklasser (här kallade ?fönster klasser?) kan sågas på alla furu-sågverk.

Ljuddesign för dynamiskt narrativ

I denna undersökning, om begrepp inom ljuddesign som kan bidra till ett dynamiskt narrativ, ser vi kadenser som en möjlig metod att arbeta utifrån. Med tanke på hur man arbetar med ljud och musik i ljudmotorer till spel kan vi konstatera att kadenser kan vara passande för förmedling av narrativ. Det kräver dock att man förstår kontexten, där kadenserna förekommer. Vi har kommit fram till ett sätt att förklara ljuddesign genom en samling av teorier, akustiskt Timmer, dvs. hur man kan förmedla något med ljud, antingen fristående eller tillsammans med ett annat medium..

Ljuddesign för dynamiskt narrativ

I denna undersökning, om begrepp inom ljuddesign som kan bidra till ett dynamiskt narrativ, ser vi kadenser som en möjlig metod att arbeta utifrån. Med tanke på hur man arbetar med ljud och musik i ljudmotorer till spel kan vi konstatera att kadenser kan vara passande för förmedling av narrativ. Det kräver dock att man förstår kontexten, där kadenserna förekommer. Vi har kommit fram till ett sätt att förklara ljuddesign genom en samling av teorier, akustiskt Timmer, dvs. hur man kan förmedla något med ljud, antingen fristående eller tillsammans med ett annat medium..

Ekonomisk utvärdering av ett grantimmersortiment vid Bergkvist Insjön

Bergkvist Insjön AB är ett familjeägt företag som äger och driver ett sågverk i Insjön. Flödet av Timmer in till sågverket består både av tall och gran. Av grantimret utgörs en relativt liten del av långt Timmer, 6,10 meter, vilket upptar plats i Timmersortering och på Timmerplan. Ett alternativ kan vara att satsa på andra längder. Syftet med detta arbete är att göra en ekonomisk utvärdering av sortimentet 6,10 meters granTimmer.

Rätt val av timmerråvara : kan lönsamheten förbättras med en djupare kunskap om timrets ursprung?

Under år 2012 lades flera svenska sågverk ned, mycket på grund av kronans rekordstarka värde gentemot euron. Enligt Johan Freij, affärsområdeschef Skog & Lantbruk vid Danske bank, upplever dagens sågverk den värsta krisen på 40 år. Denna situation har lett till att sågverken har varit tvungna att rationalisera och effektivisera sin verksamhet för att anpassa sig till rådande förhållanden och stärka konkurrenskraften. Stora Enso Industrial Components är en av Europas största producenter av fönster- och dörrkompontenter. Här innefattas bland annat Ala Sågverk som är lokaliserat i Ljusne. Intill sågverket ligger Ala komponentfabrik som även är Ala sågverks största kund.

Marknadsundersökning för högvärdiga produkter ur klenkubb

Detta examensarbete har gjorts i samarbete med AB Karl Hedins sågverk i Krylbo i form av en marknadsundersökning. Syftet med marknadsundersökningen är att identifiera intressanta kundsegment för högvärdiga varor sågade ur Timmer med en diameter mellan 9-13 cm och att utröna vilka egenskaper hos erbjudandet från leverantören som är viktigt inom dessa segment. Syftet är också att samla in data för att göra lönsamhetsberäkningar på de sågade varor som kunderna kan vara intresserade av. Marknadsundersökningen samlar således in data för att avgöra om det kan vara aktuellt att satsa på nya kundsegment och vad som bör has i åtanke för att göra detta på bästa sätt. Anledningen till att Krylbo Såg är intresserade av att hitta kunder i detta segment är att de vill effektivisera sin försörjningskedja genom att ta klenare Timmer från närområdet.För att reda ut vilka kundsegment som kan vara intresserade av produkter från den klena Timmerklassen och vad som värderas och efterfrågas av en leverantör har teorier om erbjudandet och värde använts.

Optimerad råvarustyrning för sågverksindustrin

Ett centralt processteg för sågverk är att sönderdela stockar med olika sågmönster. Vid sönderdelning uppstår ett visst råvaruspill, men genom att använda rätt sågmönster till varje enskild stock kan detta spill minimeras. Som ett steg i att göra detta försorteras därför Timmer i ett antal Timmerklasser som samlar stockar med liknande egenskaper. Råvarustyrning innebär att välja vilka mönster varje klass ska sågas med, hur stor andel av varje klass som ska sågas med dessa mönster samt att bestämma hur stockar sorteras till klasserna.I detta arbete utvecklas ett optimeringsverktyg som angriper problemet att optimera råvarustyrningen med avseende på de framställda produkternas försäljningsvärde. Problemet delas upp i två nivåer där linjärprogrammering kan användas i den ena nivån med syfte att, givet en uppsättning klasser, optimera valen av sågmönster.

Timmerhusets historia och framtid : En studie av timmerhusets energianvändning

I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även Timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra.Endast 8? Timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år.Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder:? Användning av grövre Timmer? Utvändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där Timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel Timmervägg med isolering emellan.

Skog och civilisation

BakgrundArbetet handlar om skog och mötet mellan två världar, skog och civilisation. År 2007 gick jag en mo¬torsågskurs för att kunna sköta familjens skog. Fast att såga ned träd kändes märkligt då jag fascinerades av skogen som plats. Dessu¬tom upptäckte jag att skogen var en manlig domän med manlig kultur. Under kursen återupptäckte jag skogens historier från min barndom.

Djuren och stenarna - based on a true story

BakgrundArbetet handlar om skog och mötet mellan två världar, skog och civilisation. År 2007 gick jag en mo¬torsågskurs för att kunna sköta familjens skog. Fast att såga ned träd kändes märkligt då jag fascinerades av skogen som plats. Dessu¬tom upptäckte jag att skogen var en manlig domän med manlig kultur. Under kursen återupptäckte jag skogens historier från min barndom.

1 Nästa sida ->