Ombyggd lätt lastbil
Interaktionen mellan semitrailerns och dragfordonets bromssystem
Freno AB i Piteå har byggt en semitrailerdragare baserat på Volkswagen Crafter. De modifikationer som behandlas i detta arbete omfattar semitrailerns parkeringsbroms, manövreringen av semitrailerns färdbromsar och det bakre underkörningsskyddet på dragfordonet. Tillverkaren av dragfordonet vill att det ska utredas huruvida dessa ändringar kan ha negativa effekter.En systembeskrivning av parkeringsbromsen gjordes och dess funktion analyserades sedan utifrån kraft- och momentjämvikt. Trailerns parkeringsbroms manövreras via en elektrisk signal ansluten till kontakten för indikatorn på instrumentpanelen. Resultatet jämfördes sedan med de trafikförskrifter som gällde vid fordonets ibruktagande. Det visade sig att parkeringsbromsen i teorin uppfyller lagkravet på att hålla kvar ekipaget i en backe med 16 % lutning och konstruktionskravet på 18 %.Studier gjordes av de förskrifter som behandlar bakre underkörningsskydd på fordon och företagets kontaktperson frågades ut om modifikationernas tillvägagångssätt. Underkörningsskyddet på dragfordonet flyttades fram i och med att bakre överhänget kortades. Inga modifikationer är gjorda på själva underkörningsskyddet som kan påverka dess hållfasthet. Enligt EU-direktiv 70/221/EEG behöver denna fordonstyp inte vara utrustad med ett bakre underkörningsskydd.För manövreringen av semitrailerns färdbroms intervjuades systemets konstruktör och en systembeskrivning formulerades. Trailerns färdbroms manövreras via en riktningsventil ansluten till dragfordonets bromskretsar. Denna ventil är det enda interfacet mellan dragfordonets och semitrailerns bromskretsar och kan maximalt orsaka en bromsvätskeåtgång på 0,3 ml.En testmetod för att avgöra om tryckvariationer orsakade av trailerns ABS kan mätas i dragfordonets bromskrets togs fram. Mätningarna är tänkta att genomföras med en tryckgivare ansluten till huvudbromscylindern och en datalogger som mäter bromstrycket under ett inbromsningsförlopp. Utifrån mätdata kan förloppet sedan analyseras. Förebild för testmetodiken är de tester av fordonet som gjordes av statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) enligt direktiv 71/320/EEG.