The aim of this paper is to explain how the European Union?s common strategy for theCommon Foreign- and Security Policy (CFSP) will change with the implementation of the Treaty of Lisbon. A comparative case study and qualitative method is used. On the basis of Smith?s theory of institutionalization we will analyze two member states: France and Denmark.

The aim of this paper is to explain how the European Union?s common strategy for theCommon Foreign- and Security Policy (CFSP) will change with the implementation of the Treaty of Lisbon. A comparative case study and qualitative method is used. On the basis of Smith?s theory of institutionalization we will analyze two member states: France and Denmark.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska säkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska inträdet i den europeiska unionen. Genom att utgå från konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och säkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska säkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhålls att den svenska säkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utsträckning börjat korrelera med den europeiska säkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framträder framförallt när den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvärderats sedan inträdet i EU. Uppsatsen belyser också hur både den svenska och den europeiska säkerhetspolitiska diskursen har förändrats över tid..

This bachelor thesis airns to examine change in Common Foreign and Security Policy towardsa Normative Power Europe irnplernented in the Treaty of Lis bon. The survey is conductedwith Ian Manners Norrnative Power Europe theory as the basis. U sing norms identified byManners in his article "Normative Power Europe: A Contradietian in Terms?" (2002) as thetools when analysing CFSP-staternents both from before and after ratification of the Treaty of Lisbon. The norms used in the analysis are Peace, Dernocracy and Human Rights.

In 1998 Sweden accepted the Treaty of Amsterdam which contained a development of the common foreign and security policy (CFSP) towards a European security and defense policy (ESDP). This thesis aims at studying the decision making process behind the Swedish foreign policy decision to further develop its security policy within the European Union. The purpose is to explain which factors and conditions that did affect and influence the Swedish foreign policy decision. The research applies foreign policy analysis, a theoretical perspective that analyzes both domestic and international conditions using different levels of analysis. The research methods being used has been qualitative as well as quantitative, complemented by interviews, since the research is a process tracing case study.The thesis conclusion is that the Swedish decision is explained by several factors.

In the post Cold-War era, world politics was transforming itself through its emerging complex issues such as terrorism and influential and interdependent actors such as the European Union. In this new era, the European Union was developing its Common Foreign and Security Policy pillar both to present a coherent and unified EU policy and to prove its political potent in order to become an influential actor on world politics. On the other side, security environment was also transforming its content through emerging actors and issues. As one of the most prominent actors of the world politics, the EU was influenced by the transformation of security environment, whose economic ?soft power? proved necessary but insufficient for being a global power in this emerging security environment.

Syftet med vår uppsats är att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger på intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgår vi från ett diskursanalytiskt perspektiv och använder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstänkande och främjandet av värderingar såsom mänskliga rättigheter och nedrustning.

Kalla krigets slut innebar helt förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar för de flesta stater. Då var världen uppdelad i två tydliga block med två styrande supermakter i ständig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med många olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna säkerhetspoltiska omdaning har också påverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats är en fallstudie som tittar närmare på Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och särskilt på Sveriges deltagande i den samma. Syftet är att söka efter de motiv som läggs fram för insatsen i såväl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrån de två grundläggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger någonstans mitt emellan dessa två motsatta perspektiv. Båda förhållningsätten innebär ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda fläckar i studien och först när man ställer dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltså förklaras av både strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom världssamfundet..