Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Syftet med denna uppsats är att utreda om, och under vilka omständigheter, lagstiftning är en effektiv metod för att motverka barnarbete. Vi baserar undersökningen på en teoretisk modell där inkomstnivå och inkomstfördelning är faktorer som påverkar effekten av en lagstiftning. I den empiriska delen utför vi regressionsanalyser med andelen barnarbete som beroende variabel. Våra resultat tyder inte på att låg inkomstnivå är ett hinder för att lagstiftning mot barnarbete ska vara verkningsfullt. Däremot visar vår undersökning att ekonomisk jämlikhet är en förutsättning för att lagstiftning ska ge effekt..

Uppsatsen koncentrerar sig kring debatten och utredningen som föregår den lagstiftning som kom att sjösättas 1:e januari 1961, Barnavårdslagen 1960.Materialet är hämtat ur facktidskrifter, riksdagstryck samt annan litteratur som tangerat ämnet.Argument för en förändrad lagstiftning framfördes av både den rådande majoriteten och oppositionen, men man hade olika motiv till sina respektive ställningstaganden och olika lösningar på finansieringarna.Den stora förändringen i den nya lagstiftningen var att man samlade allt som rörde barnavård under en och samma lagstiftning. Det blev med 1960 års barnavårdslag lättare att administrera och arbeta med barnavård och ungdomsskydd..

Rapportens huvudsyfte är att belysa hur samarbetet mellan polisen och fotbollsklubbarna i Stockholmsområdet fungerar i samband med allsvenska fotbollsmatcher, vilken lagstiftning som är mest aktuell och om den har några brister. Intervjuer har genomförts med polis och säkerhetsansvariga för respektive fotbollsklubb där de gett sin syn på samarbetet och lagstiftningen. Resultatet av intervjuerna visar på önskemål om lagändringar eller tillägg till redan befintlig lagstiftning både från polis och säkerhetsansvariga från klubbarna. Mycket finns att lära av länder med stor erfarenhet av supportervåld och den typ av lagstiftning som finns i exempelvis England. Vad samarbetet beträffat inleds det redan innan säsongen börjar vid planering av spelschemat och pågår säsongen ut samt avslutas med uppföljning och utvärdering..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur den politiska debatten i Sverige sett ut över tid och på så sätt söka klarhet i varför Sverige inte följt Norges exempel och specificerat allemansrättens innehåll genom lagstiftning. Ansatsen med uppsatsen är komparativ och undersökningen har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, motioner, debatter, utredningar och doktrin från Sverige och Norge. Resultatet visar att en eventuell allemansrättslig lagstiftning är en omdebatterad fråga i Sverige. De argument som används mot en svensk allemansrättslig lagstiftning i den politiska debatten diskuterades även i det norska lagstiftningsarbetet som resulterade i ?Friluftsloven?.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka både teoretiskt och praktiskt om det föreligger något behov i Sverige att lagstifta på området hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats och gällande rätt har jämförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av år 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer från yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrätten tillämpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen är att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvärda.

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.

Denna studie handlar om nuvarande lagstiftning beträffande den fria rörligheten för tjänster som finns inom Europeiska gemenskapen och då särskilt friheten som gäller för arbetsgivare som är etablerade i en medlemsstat och som avser att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat än etableringsmedlemsstaten genom att utstationera arbetstagare till denna medlemsstat för att där utföra tjänster under en begränsad tidsperiod.Studien handlar även om hur de olika arbetsrättsliga systemen är uppbyggda inom gemenskapen och vilken skillnad det finns mellan dem, vilka arbetsrättsliga principer som är viktiga i den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen, vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra social dumpning av arbetstagares arbets- och anställningsvillkor, samt hur framtida lagstiftning kan komma att se ut när det gäller den fria rörligheten för tjänster. Här studeras exempelvis hur medlemsstaternas arbetsrättsliga lagstiftning kan komma att påverkas av framtida lagstiftning..

Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda vad lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen) stiftar om de olika skyddsreglerna. Krav på nöjaktig placering, begränsningar för återlån och skydd vid överlåtelse av verksamheten och hur dessa regler skyddar pensionsborgenärerna. Metod:Vi arbetar utifrån den rättsdogmatiska metoden.Slutsats:Fler företag vill bilda pensionsstiftelser och då behövs det också en bra reglering och lagstiftning på området. Vi har skrivit om bakgrunden till pensionsstiftelser, där vi har behandlat pensionsystemet och vilken lagstiftning som är aktuell på området.

En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater är Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning är bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex.

Punktskatter är ett omdiskuterat område, trots det är det få som vet vad det är. I den här uppsatsen tar jag upp vad punktskatter är för någonting och varför de finns. Punktskatt på alkohol och tobak är harmoniserat inom EU och därför kommer såväl svensk lagstiftning som EU-rättslig lagstiftning behandlas. Slutligen kommer problemen med punkskatter via privatinförsel och distansförsäljning behandlas..

Grooming innebär att en vuxen söker kontakt med ett barn, under 15 år, i syftet att få till stånd en sexuell kontakt med barnet. Detta är sedan 1 juli 2009 ett lagbrott. Det finns ytterst lite forskning i Sverige om grooming och ännu ingen utvärdering om hur svensk lagstiftning fungerar i praktiken. Vårt syfte med uppsatsen är att belysa nuvarande kunskapsläge i Sverige. Vi har valt att jämföra lagstiftningen i Sverige och Storbritannien, hur de båda länderna arbetar mot grooming och om rutinaktivitetsteorin samt teorin om rationella val kan förklara hur grooming kan ske. I vår studie har vi kommit fram till att Storbritannien har ett mer aktivt sätt att arbeta preventivt mot brottet än i Sverige.

Uppsatsen behandlar tvångsomhändertagande av barn och unga, lagstiftningen och om-ständigheterna kring ett sådant beslut. Det har varit ett ständigt aktuellt ämne sedan antagandet av aktuell lagstiftning på området. Eftersom Sverige har antagit och ratificerat konventionen om barns rättigheter skall alla beslut som görs med hänsyn till konventionens bestämmelser. Konventionen har fyra huvudartiklar varav en av dem behandlar barnets bästa. Artikeln fastställer att alla beslut som fattas, och som på ett eller annat vis rör barn, skall ta hänsyn till barnets bästa.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka bestämmelser i minerallagen, plan- och bygglagen samt miljöbalken som berör varandra under processen att söka och erhålla undersökningstillstånd och bearbetningskoncession för koncessionsmineraler. Minerallagen är den lagstiftning som reglerar utvinningen av koncessionsmineraler i Sverige och är en lagstiftning med en lång historik. Gruvnäringen i Sverige sträcker sig tillbaka till 1200-talets bergsbruk och med tidens gång har minerallagen utvecklats till den lagstiftning som gäller idag, en koncessionsrättslig minerallag med inslag av inmutningsrätt. Utgångspunkten var att undersöka hur en gruvverksamhet kan bedrivas inom ett område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. Undersökningen utfördes enligt traditionell juridisk metod, det vill säga genom studier av lagstiftning, förarbeten och doktrin.