Sökresultat:
9 Uppsatser om Ljudinstallation - Sida 1 av 1
Historiska ljudinstallationer och deras användning i modern tid
Att gestalta med ljud inom landskapsarkitektur kan ses som relativt ovanligt. Ljudets inverkan på människor och hur detta påverkar utemiljöers karaktär har det dock experimenterats med sedan antikens Grekland. Man använde sig av olika Ljudinstallationer som producerade ljud med hjälp av naturens krafter ? luft och vatten. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka Ljudinstallationer som har använts i historien samt visa exempel på hur de kan användas i modern tid.
En känsla av ljud : den subtila och platsanpassade ljudinstallationen som en del av uterummet
Our experience of the surrounding environment is affected by all of our senses, yet, in Landscape Architecture, by tradition, mostly the visual aspect has been the focal point. In this essay, however, the subject will be the auditory and its interaction with the visual..
Sound - Sense - Space: Might sound affect our experience of a room?
Syfte: Rapportens syfte är att kartlägga om upplevelsen av ett rum kan förändras beroende på om och vilka ljud som spelas upp i rummet.
Metod: I samband med en Ljudinstallation på Plattan vid Malmö Högskola har rörelsemönster och beteende för Plattans besökare observerats. Dessutom har flera besökare besvarat en enkät.
Resultat: Inga eventuella förändringar i rörelsemönstret eller beteendet för Plattans besökare kan ses som en konsekvens av Ljudinstallationen. Det finns inte heller någon skillnad i enkätsvaren beroende på installationen.
Slutsats: Resultatet ses som en konsekvens av bristfälliga forskningsmetoder. I rapportens slutsats bildas hypotesen att en installerad ljuddesign inte är en tillräcklig åtgärd i den undersökta typen av miljö.
Speaker Park : om ljudsättning av utemiljöer
This project will search for the sound in the contemporary landscape architecture, an attempt to combine music and landscaping. In a first stage, I have searched for outdoor environments where loudspeakers are used, and sites with a concious sound design. The project will result in a sound design created for the park Frodeparken in Uppsala, Sweden.
In my search for sites and examples of conscious sound, I have talked to the people behind the projects I found - landscape architects, sound artists and architects. Influences from different areas have been essential for me in the project.
Soundscape design : En studie av Linnéparken i Halmstad
Soundscape design handlar om att aktivt planera och gestalta ljudmiljöer i våra städer, men också i våra rurala rekreationsområden. När ljud diskuteras bland politiker och tjänstemän är det oftast i negativa ordalag; ljuden måste stängas ute, ljudnivån måste sänkas. Ordet ljud byts ut mot ordet buller och blir en förorening som människor måste skyddas ifrån; likt en anstormande fiende stängs det ute med vallar, plank och murar. Ovanstående lösning är otillfredsställande, och behandlar inte problemet vid dess källa. Den moderna staden, med dess dominerande ljudkälla fordonstrafiken, ljuder högt och oavbrutet.
Sfärer av ljud i landskapet : innebörden av ljud och hur det kan implementeras på platser i staden
Ljud är inget vi ser, men det omger oss ständigt. Det är inget vi kan blunda för, men vi kan flytta vår uppmärksamhet till det som är vackert.
Det här arbetet innehåller två delar som behandlar ljud inom landskapsarkitektur. Den första delen, Sfärer av ljud i landskapet- Innebörden av ljud och hur det kan implementeras på platser i staden, redovisar relevant kunskap om ljud för en landskapsarkitekt att ta till sig.
Från hur ljudet fungerar och beter sig i kontakt med olika material, till hur människor påverkas fysiskt och psykiskt av olika former av ljud, och en beskrivande text om
ljudlandskapets förändring genom historien. För att ge inspiration, förståelse och exempel på hur landskapsarkitekten själv kan skapa en gestaltning utifrån ljud som utgångspunkt, får läsaren i slutet av uppsatsen läsa om befintliga platser som utgår från ljud.
Kunskaperna från den första delen har sedan implementerats i en gestaltning som gjorts utifrån ljudperspektivet, bilaga 1: Rosengårdsstråket, Ett pärlband av ljud- utifrån konceptet Stråkeko. Den fokuserar på Rosengårdsstråket i Malmö där Malmö Stad har arbetat fram ett koncept för att förstärka stråket.
Soundscape design - En studie av Linnéparken i Halmstad
Soundscape design handlar om att aktivt planera
och gestalta ljudmiljöer i våra städer, men också i
våra rurala rekreationsområden. När ljud diskuteras
bland politiker och tjänstemän är det oftast i negativa
ordalag; ljuden måste stängas ute, ljudnivån
måste sänkas. Ordet ljud byts ut mot ordet buller
och blir en förorening som människor måste skyddas
ifrån; likt en anstormande fiende stängs det ute
med vallar, plank och murar.
Ovanstående lösning är otillfredsställande, och behandlar
inte problemet vid dess källa. Den moderna
staden, med dess dominerande ljudkälla fordonstrafiken,
ljuder högt och oavbrutet. I decennier har
forskare hävdat att människan successivt har slutat
att lyssna på detta monotona och ointressanta
trafikbrus, och vår hörsel har blivit underprioriterad
våra andra sinnen.
Hur ska vi då behandla problemet vid dess källa?
Ljudnivån är hög i dagens städer, och effekterna som
en hög ljudnivå kan ha på människor är bevisad och
ska inte förringas.
Ljud och landskapsarkitektur : om ljudupplevelse och ljudgestaltning i landskapet
Denna
studie
ämnar
att
förstå
hur
ljud
upplevs
men
också
hur
ljud
kan
tillämpas
som
gestaltningsaspekt
inom
planering
och
landskapsarkitektur.
Med
bakgrund
i
egna
erfarenheter
av
hur
ljudaspekten
behandlas
inom
utbildningen
formuleras
studiens
tes
följande:
Människan
påverkas
av
ljud,
men
denna
sinnesupplevelse
får
inte,
trots
goda
metoder
att
tillgå,
tillräckligt
med
uppmärksamhet
i
förhållande
till
visuella
aspekter
inom
landskapsarkitektur
och
planering.
Följande
är
studiens
mål
att
beskriva
hur
ljud
uppfattas
och
tolkas
i
stadslandskapet
och
hur
ljud
kan
tillämpas
i
landskapet
med
syfte
att
personligen
få
mer
kunskap
inom
ämnet
men
framförallt
att
betona
ljud
som
gestaltningsaspekt,
att
medvetandegöra
denna
för
allmänheten,
studenter
och
yrkesutövande.
Denna
bakgrund
ligger
till
grund
för
studiens
två
frågeställningar:
? Hur
påverkas
människan
av
ljud
i
det
urbana
landskapet?
? Hur
behandlas
ljudaspekten
inom
landskapsarkitektur
och
planering
idag?
Studier
åskådliggör
att
ljudfaktorn
Inom
planering
och
landskapsarkitektur
länge
har
förknippats
med
buller
och
behandlats
som
en
negativ
planeringsaspekt.
Inom
akustisk
design
föreslås
ett
mer
offensivt
förhållande
till
ljud,
att
ljud
bör
utvärderas
utifrån
kvalitativa
aspekter.
Men
ljudmediet
är
komplext,
för
att
förstå
hur
människor
påverkas
av
ljud
utgår
denna
studie
från
forskning
inom
miljöpsykologi,
att
ljud
kan
påverka
människor
båda
negativt
och
positivt.
Men
också
forskning
som
behandlar
hur
människor
avläser
och
tolkar
ljud
i
landskapet,
med
andra
ord
hur
vi
lyssnar
-?
att
människan
har
en
förmåga
att
selektera
ljudinformation
beroende
på
lyssnarperception.
Därför
är
denna
inriktning
nödvändig,
att
planerare
och
arkitekter
inte
fokuserar
på
att
diagnostisera
de
goda
kvalitéerna,
istället
ligger
fokus
på
hur
människan
kan
skyddas
från
ljud.
I
denna
studie
förtydligas
detta
förhållningsätt
med
praktiska
exempel
av
t.ex.
ljudtillägg
och
hur
detta
kan
användas
som
designprincip.
Metoden
kan
användas
som
ljudmaskering
vilket
innebär
att
ett
ljud
kan
delvis
eller
helt
upplevas
försvinna
i
förmån
av
en
annan
ljudkälla.
Sammanfattningsvis
exemplifieras
intressanta
Ljudinstallationer
som
illustrerar
väl
hur
ljud
kan
tillämpas
i
landskapet
och
genom
dessa
studier
har
jag
kommit
fram
till
följande
slutsats:
Forskning
inom
ljudets
påverkan
och
hur
människor
tolkar
ljud
finns
att
tillgå
men
kunskap
om
detta
är
undermålig
både
bland
yrkesutövande
och
studerande
landskapsarkitekter.
Därför
saknas
det
en
audiell
kultur
bland
landskapsarkitekter
och
yrkesutövande.
Som
en
följd
av
detta
behandlas
ljud
ofta
som
en
negativ
aspekt
inom
planering
och
gestaltning.
Detta
kan
även
bero
på
ljudmediets
komplexa
natur
och
att
det
saknas
teknik
för
att
behandla
audiella
uttryck
på
samma
sätt
som
visuella
uttryck.
Att
medvetandegöra
ljud
som
gestaltningsaspekt
bland
yrkesutövande
och
allmänheten
innebär
att
ljudmediet
bör
bli
mer
tillgängligt
med
fler
praktiska
förebilder
som
tillåts
att
göra
anspråk
som
intressanta
inslag
i
den
offentliga
miljön.
Denna
utveckling
kan
bidra
till
en
positiv
utveckling
av
framtidens
hållbara
städer..
En undersökning av gränssnittet mellan auditiv och visuell platsgestaltning :
Det överordnade syftet med examensarbetet är att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mål är därför att formulera hur ett curatoriellt handlande med Ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebär att formulera vad en plats är och hur dess auditiva och
visuella arkitektur intervenerar, det vill säga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmässiga funktion. Plats ser jag som länken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan språk,
perception, handling och kunskap.