Sverige har som mål att år 2020 reducera energianvändningen för bostadssektorn med 20 procent och med 50 procent till år 2050. För att målen ska uppnås fordras fler energisnåla nybyggnationer och energieffektivisering på ombyggnationer.Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige är mindre än 1 procent energisnåla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den låga marknadsutvecklingen för lågenergihus beror på att lågenergihus är generellt mellan 2 till 10 procent dyrare än traditionellt byggda hus. Andra orsaker är att många byggherrar inte känner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har även visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmågan att tänka långsiktigt vilket har bidragit att många byggherrar inriktar sig på kortsiktiga ekonomiska resultat istället för hela byggnadens livscykel.Syftet med den här rapporten var att beräkna merkostnaden och Livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och passivhus.

Syftet med denna studie är att klargöra en beställares behov av ekonomisk bedömning ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar även till att undersöka varför tillämpningen av livscykelper-spektivet inte används mer i dagens läge och hur en ökad användning kan uppnås. I dagens läge fokuseras det mycket på byggkostnaden trots att 85% av byggnadens energian-vändning uppkommer under dess drift. Dessutom medför dagens takt på nybyggnation en livslängd för en byggnad på 200 år för att upprätthålla dagens bostadsbestånd. Detta borde motivera användandet av ett mer långsiktigt tänkande vad gäller utformning och val av materi-al.