Kvalitetssäkring av kallbearbetande tillverkningsprocess
en
fallstudie utförd hos Autoliv Sverige AB
Detta examensarbete är utfört hos Autoliv Sverige AB i Vårgårda utanför Göteborg. Autoliv är världsledande inom säkerhetsprodukter för bilindustrin: tillverkningen består främst av krockkuddar och säkerhetsbälten. I produktfloran ingår bland annat en krockkudde vid namn Inflatable Curtain, vars uppgift är att skydda huvudet vid en sidokollision. Vid en sidokollision blåses Inflatable Curtain upp med hjälp av en gasmodul, bestående av en gasgenerator och ett diffusorrör. Sammanfogningen av dessa två komponenter sker med en, för slutproduktens prestanda mycket kritisk, kallbearbetande tillverkningsmetod kallad krimpning. Syftet med examensarbetet har varit att kvalitetssäkra denna krimpningsprocess i tre av företagets produktionslinor. För att uppfylla syftet genomfördes först en workshop där grundorsaker till problemen med krimpningsprocessen identifierades. De grundorsaker som identifierades angreps därefter med lämpliga verktyg. Försöksplanering har haft en viktig roll att fylla i examensarbetet. Syftet med de försök som genomförts har varit att bringa klarhet i toleransgränser för två mått hos en av gasmodulens krimpar. En duglighetsstudie som syftade till att identifiera krimpningsrelaterade mått i behov av produktionstekniska förbättringar har också genomförts. Vidare har en särskild mätstudie genomförts där syftet var att identifiera en skillnad i krimpresultat mellan olika krimpmaskiner. Slutligen har även ett studiebesök hos systerbolaget Autoliv Autoflator AB genomförts för att studera hur detta företag kvalitetssäkrar sina krimpningsprocesser. Resultatet av de inledande försöken visade att gasgeneratorn påverkades under krimpingreppet i den krimpmaskin som användes för försökens genomförande. Detta kunde inses genom att värmebeständigheten, som användes som responsvariabel, var sämre hos de krimpta gasgeneratorerna än hos de okrimpta. Analysen visade att värmebeständigheten främst försämrades av en liten krimpdiameter, varför den lägre försöksnivån senare kom att höjas för denna faktor. Vidare antogs problemet bero på variation hos krimpens axiella läge på gasmodulen, varför ett antal maskinjusteringar gjordes för att reducera denna variation. Uppföljningsförsök visade att modulernas värmebeständighet klart förbättrades efter dessa båda justeringar. Utifrån försöken föreslås därför en revision av den nedre toleransgränsen för krimpens diameter. När det gäller duglighetsstudien tyder denna på att krimpens axialläge är det mått som har sämst centrering och högst variation. För att förbättra detta mått föreslås två produktionstekniska åtgärder som med fördel kan installeras i berörda krimpmaskiner. Slutligen har under examensarbetets genomförande framkommit att nuvarande mätmetod, där krimparna utvärderas i en profilprojektor, är bristfällig. Därför har en ny mätmetod tagits fram, där krimparna mäts upp med en särskilt framtagen mätfixtur. Fixturen befinner sig för närvarande i ett prototypstadium, men kommer efterhand att implementeras i produktionen.