I den här litteraturstudien är det den historiska utvecklingen gällande stadsplanering, med Funktionalismens ideal och utmaningar som står i fokus. Vilka är dagens utmaningar i stadsplanering? Vilka ideal fanns det under Funktionalismen? Vilka spår kan vi se idag och kan vi använda oss av Funktionalismens idéer i dagens planering? Vi står inför många utmaningar i dagens stadsplanering. Klimatförändringar och den globala urbaniseringen sätter allt större press på städerna. Man benämner tiden 1930-1975 som Funktionalismen epok i Svensk stadsplanering. Under Funktionalismen var den största utmaningen att lösa den akuta boendebristen som skapats på grund av att allt fler flyttat in till städerna på grund av industrialiseringen.

The aim of this thesis is to examine how mirrors were hung and used in decorating a room during the gustavian period (1770-1810) and the functionalistic period (1930-1939) in Sweden. I have compared the two styles and the way of decorating with mirrors. Based on the comparison I deduced the differences and similarities. The material which the thesis is based on are three drawings and one painting depicting four gustavian rooms containing mirrors. To illustrate the functionalistic period I used four photos from the catalogue from the Stockholm exhibition in 1930.

Funktionalismen och funktionalistiska förklaringar är inget som grundutbildningen i sociologi lagt vidare stor vikt vid. Samtidigt finns det indikationer på ett nyuppväckt intresse för funktionalistiska förklaringar inom samhällsvetenskaperna. Jag vill genom min uppsats göra mig själv och läsaren uppmärksam på vad detta kan tänkas ha för implikationer på sociologin.Genom att diskutera funktionalism med utgångspunkt ur Talcott Parsons och Robert Merton försöker denna uppsats finna ett ursprung till den funktionalistiska förklaringen. Vidare görs i denna uppsats ett försök till en gränsdragning funktionalistiska förklaringar och teleologiska förklaringar emellan. Yttermera utredes möjligheterna om funktionalistiska förklaringar kan anses kausalt giltiga.

The functionalism started in southern Europe after world war one and got its breakthrough in Sweden with the Stockholm Exhibition in 1930. Poverty caused many people living in overcrowded conditions which the functionalists wanted to change by using less expensive materials and giving healthier living conditions to the people. The industrialization brought new materials and working methods which made this possible. The Swedish functional style is recognised by its light plaster facing and nearly horizontal roofs. Also the garden design of that time was influenced by the functionalistic ideas. The garden was now introduced as a pleasure garden for not only the rich but for everyone.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?Funktionalismen? och ?efter Funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?Funktionalismen? och ?efter Funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas. Däremot tycker jag att man i områdenas utformning och med hjälp av planhandlingar kan utläsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet.

Uppsatsen behandlar Helsingborgs konserthus och Funktionalismen. Med denna byggnad som exempel på tidig funktionalism diskuteras denna stilriktning och dess historiska referenser med ett fokus på relationen till klassicismen. Uppsatsen inleds med ett avsnitt om arkitekten Sven Markelius och en beskrivning av konserthusets tillkomst. Sedan belyses de samtida idéströmningar som präglade arkitekten och denna period av arkitekturhistorien. Därefter följer en deskriptiv analys av konserthuset och dess former.

Museum of Modern Art har varit mycket tongivande för historieskrivningen och definitionen av modernismen, "the international style". Svensk modernisms mest kärnfulla period 1930-1960, representeras av 55 objekt i MoMAs arkitektur och designsamling. De svenska objekten i samlingen visar på en reception av svensk design som mest inflytelserik under 1950-talet. Årtiondet är det mest välrepresenterade, till antalet objekt räknade, men ger också den mest representativa bilden av hur svensk design marknadsfördes i USA.De mest inflytelserika tillfällena för marknadsföringen av svensk design i USA under åren 1930-1960 är enligt konstprofessor Jeff Werner (Medelvägens estetik: Sverigebilder i USA), världsutställningen i Chicago 1933, världsutställningen i New York 1939 och utställningen Design in Scandinavia 1954-1957. Knappt hälften av de representerade formgivarna i MoMAs samling fanns med under marknadsföringen ,vilket kan visa på samband mellan marknadsföringen och samlingens karaktär..

1900-talet innebar stora förändringar för möbeltapetseringsyrket. 1800-talets tapetseringsstil, där tapetseraren hade ett brett spektra av uppgifter, fick lämna plats för den tapetserarmässigt mer avskalade jugendstilen och senare Funktionalismen, även om stilmöblerna fick en renässans strax före 1:a världskriget.Den växande möbelindustrins krav på ökad tillverkningstakt, fick stoppningen av styckemöbler på verkstäderna att verka omodern och kostsam. Tapetseraren fick söka nya vägar, nya uppgifter.Stoppningsmaterialen och stoppningsteknikerna förändrades med skumgummit, färdigspunna resårhus.och nozagresårer. Nu skulle det förenklas. Verktygen har konstigt nog inte utvecklats i samma takt, utom det som alltid varit symbolen för yrket ?hammaren.Den traditionella stoppningstekniken dog ändå inte ut, som många befarade.

Syftet med studien handlar om fotbollsföreningarnas situation och utvecklingsmöjligheter i Norrbotten. Metoden är kvalitativa och utgörs av besök och intervjuer hos föreningar i Norrbotten. Studien är formad runt begreppen utveckling, förutsättning och motiv. Den teoretiska referensramen utgörs av Funktionalismen och begrepp som kultur, solidaritet och socialisation diskuteras. I ett Norrbotten drabbat av urbanisering blir föreningarna lidande.

Våra städers boendemiljöer bär på en historia och varje inslag är en del av vårt kulturarv. De bidrar till en kulturell och historisk förståelse och till en intressant stadsmiljö. Funktionalismens bostadsbyggande, omkring år 1930-1960, utgör en stor del av Sveriges bostadsbestånd och därmed är Funktionalismens miljöer en betydande del av många städers stadsbild. Bostadsgårdarna vid flerbostadshus från denna tid är väl tilltagna och är gestaltade efter ett visst gemensamt stilideal. Detta kandidatarbete undersöker tanken bakom Funktionalismens bostadsgårdar, hur de ser ut idag, problem som uppstått sedan de anlades och hur de kan anpassas för dagens förändrade behov. Med utgångspunkt i en litteraturstudie ger arbetet en jämförelse av hur dåtidens och dagens landskapsarkitekter ser på gestaltning av boendemiljöer.

Detta examensarbete är ett samarbete med Fiskarhedenvillan i Borlänge där arbetsuppgiften gått ut på att göra ett nytt kataloghus. Peder Nordström, bygglovschef på Fiskarhedenvillan lade fram några önskemål för husets utformning och funktion. Det ska vara ett modernt hus som passar in på deras koncept och huset skulle passa en barnfamilj. Men det ska även kunna ändras och passa för familjer med fler eller färre personer. Den nya husmodellen har skapats genom skissarbete som sedan utvecklats och ritats upp i Autodesk Revit Architecture. Det som ligger till grund för arbetet är förutsättningarna som gavs av Nordström ifrån början.

Denna uppsats beskriver möbelarkitekten Axel Einar Hjorths karriär och produktion med fokus på åren 1927-32, hans första sex år som chefsarkitekt på Nordiska Kompaniet. Genom att undersöka några samtida tidskrifter försöker uppsatsen även utröna hur Hjorth mottogs under sin egen tid, samt varför han var förtigen i svenskdesignhistoria så länge.I uppsatsen ingår flera möbelanalyser vilka syftar till att beskriva Hjorths stil och bredd samt tidens smak. Uppsatsen visar att Axel Einar Hjorth ofta ritade internationellt orienterade möbler i ren art déco, men också stilmöbler, funktionalistiska seriemöbler m.m. Art déco var en stilriktning under mellankrigstiden, men i Sverige talar vi ofta om ?Swedish Grace? eftersom mycket konsthantverk under denna tid fick ett något svalare klassicistiskt uttryck än övriga länders.

I denna uppsats diskuterar vi hur de sociala processerna kring en lagändring kan se ut. Vi studerar hur samhällets syn/samhällsklimatet gällande ett visst fenomen kan påverka framväxten av en lagändring och vilka argument aktörerna inom de sociala processerna använder. Den 1 april 2005 trädde en lagändring i sexualbrottslagen i kraft som bland annat innebar att en särskild straffbestämmelse om våldtäkt mot barn infördes. Anledningen till att vi har valt att titta närmare på denna lagändring beror på den mediedebatt som pågått kring två domar som Högsta domstolen beslutat. Högsta domstolen valde att döma efter den mildare rubriceringen, sexuellt utnyttjande av barn istället för våldtäkt mot barn.

Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som färdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra färdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra färdmedel ska kunna konkurrera med bilen krävs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenät som kan göra att färdmedlet anses mer välfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen.