Bakgrund: Migrän betraktades som en folksjukdom och en miljon svenskar var drabbade av migrän men många var ovetande om sin sjukdom. Migrän kännetecknades av perioder med återkommande huvudvärk, synrubbningar, illamående med kräkningar och allmänpåverkan. Under ett anfall blev personen inkapabel att utföra något. Syfte: Syftet med studien var att beskriva migränens Konsekvenser för en persons livsvärld. Metod: Undersökningen var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och utfördes med hjälp av sju vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Migrän betraktades som en folksjukdom och en miljon svenskar var drabbade av migrän men många var ovetande om sin sjukdom. Migrän kännetecknades av perioder med återkommande huvudvärk, synrubbningar, illamående med kräkningar och allmänpåverkan. Under ett anfall blev personen inkapabel att utföra något. Syfte: Syftet med studien var att beskriva migränens Konsekvenser för en persons livsvärld. Metod: Undersökningen var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och utfördes med hjälp av sju vetenskapliga artiklar.

Alltfler människor kommer idag i kontakt med hemsjukvården, antingen som personal eller som patient. Det är sedan tidigare känt att våld är ett relativt vanligt förekommande arbetsmiljöproblem inom sjukvården. Utsattheten för våld tros vara större inom hemsjukvården där personalen ofta arbetar ensamma. Syftet med denna studie var att beskriva det våld som vårdpersonalen inom hemsjukvården utsätts för och vilka Konsekvenser detta får. För att sammanställa den vetenskapliga forskning som finns inom området genomfördes en deskriptiv litteraturstudie.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbete ingår varierande arbetsuppgifter. Omvårdnad är ett omsorgsyrke där patientens olika behov ska tillgodoses samtidigt som de administrativa uppgifterna och den medicinska disciplinen ska skötas. Sjuksköterskan konfronteras med stressade situationer dagligen i sitt omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stressrelaterade Konsekvenser i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie gjordes som grundats på tolv vetenskapliga artiklar.

En av journalistikens viktigaste uppgifter är att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svårförståeliga. Detta gäller även ett av de största globala hoten i vår tid: klimatförändringarna. Klimatförändringarna har många, mer eller mindre abstrakta, Konsekvenser. Och vilka av dessa Konsekvenser som tas upp i medierna, påverkar hur mediekonsumenterna ser på just klimatförändringarna och hur de drabbar oss och vår omvärld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförändringarnas Konsekvenser som svenska journalister väljer att skriva om samt hur man väljer att beskriva dessa Konsekvenser och varför. Frågeställningarna är: Vilka av klimatförändringarnas Konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka Konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka Konsekvenser kvantifieras, alltså siffersätts? Varför väljer man att beskriva de Konsekvenser som man gör, på det sätt som man gör? Frågeställningarna har besvarats genom en kvantitativ innehållsanalys, i vilken redaktionellt material på tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister på tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att Konsekvenser som påverkar djur, natur, väder och temperatur är de vanligast förekommande.

En av journalistikens viktigaste uppgifter är att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svårförståeliga. Detta gäller även ett av de största globala hoten i vår tid: klimatförändringarna. Klimatförändringarna har många, mer eller mindre abstrakta, Konsekvenser. Och vilka av dessa Konsekvenser som tas upp i medierna, påverkar hur mediekonsumenterna ser på just klimatförändringarna och hur de drabbar oss och vår omvärld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförändringarnas Konsekvenser som svenska journalister väljer att skriva om samt hur man väljer att beskriva dessa Konsekvenser och varför. Frågeställningarna är: Vilka av klimatförändringarnas Konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka Konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka Konsekvenser kvantifieras, alltså siffersätts? Varför väljer man att beskriva de Konsekvenser som man gör, på det sätt som man gör? Frågeställningarna har besvarats genom en kvantitativ innehållsanalys, i vilken redaktionellt material på tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister på tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att Konsekvenser som påverkar djur, natur, väder och temperatur är de vanligast förekommande.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta vetenskapligt dokumenterade resultat kring vilka psykologiska, sociala och psykosociala Konsekvenser somtinnitus kan orsaka. Elva artiklar, tre kvalitativa och åtta kvantitativa, valdes ut vid litteratursökningen och analyserades. Analysen resulterade i tre resultatdelar, primära Konsekvenser där psykologiska Konsekvenser sorterades in, sekundära Konsekvenser där sociala Konsekvenser sorterades in och en för psykosociala Konsekvenser. Den primära resultatdelen visade att personer med svår tinnitus ofta led av koncentrationsproblem,sömnproblem och psykologiska problem som exempelvis depressioner. Den sekundära resultatdelen visade att personer med svår tinnitus fungerade sämre i det sociala livet och undvek aktiviteter, jämfört med en population som inte har tinnitus.

Vårdenheter i dagens sjukvård arbetar ofta och återkommande i överbeläggningssituationer. Detta kan innebära Konsekvenser för patientsäkerheten. En litteraturstudie gjordes med granskning av 9 artiklar med syftet att belysa Konsekvenser för patienter vid överbeläggningar inom somatisk slutenvård. Som största Konsekvenser för patienter vid överbeläggningar identifierades brister i överrapporteringssituationer av patienternas fortsatta vård och Konsekvenser av utlokalisering av patienter. För vårdpersonalen innebär utlokaliserade patienter ökade belastningar på flera nivåer, framförallt på grund av skillnader i kompetens och otillräckliga erfarenheter för att kunna tillgodose patienters omvårdnadsbehov.

Rankningar är ett prestationsmått som fått ökad spridning i samhället. Studier har visat att rankningslistor kan leda till att organisationer blir lika varandra genom att det sker en anpassning till mätningarna. Det finns ett ökat intresse bland akademiska forskare och praktiker kring vilka Konsekvenser rankningar får för organisationer, och det krävs vidare studier för att klargöra detta. I denna studie utforskades vilka Konsekvenser rankningslistan Patienttoppen har haft för landstingsägda respektive privata vårdcentraler i Uppsala. Fyra verksamhetschefer och landstingets primärvårdsdirektör har intervjuats.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga Konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

Detta examensarbetes syfte är att identifiera och analyserar Konsekvenserna vid ett fastighetsförvärv med så kallad paketering. Metoden som har använts för att genomföra denna uppsats har varit ett induktivt angreppssätt samt en kvalitativ ostrukturerad intervjumetod. Resultatet jag kom fram till var att valet av metod för att genomföra en s.k paketering får stora Konsekvenser på räkenskaperna, däremot påverkas inte transparensen för den som förstår att läsa och tolka redovisningen rätt. Däremot ställer paketeringen och dess redovisningsmässiga Konsekvenser betydligt större krav på läsaren..

Bakgrund: Tidspress är ett arbetsmiljöproblem som för sjuksköterskan kan leda till yrkesrelaterad stress med negativa Konsekvenser för omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av orsaker till tidspress och dess Konsekvenser för sjuksköterskans omvårdnadsarbete.Metod: Vi har gjort en systematisk litteraturöversikt baserad på fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar som svarade an på syftet. De databaser som använts för att finna artiklarna var Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier; ?orsaker till tidspress?, ?tidspressens Konsekvenser för sjuksköterskans omvårdnadsarbete?, ?tidspressens Konsekvenser för vårdkvalitet? och ?tidspressens Konsekvenser för arbetsmiljön?. Resultatet visar att tidspress huvudsakligen orsakas av för få yrkesverksamma sjuksköterskor vilket bidrar till en hög arbetsbelastning. De negativa Konsekvenser som uppstod vid tidspress ansågs vara ett hinder i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

Att psykiskt eller fysiskt skada en annan kollega på arbetsplatsen kallas för arbetsplatsmobbing, vilket är ett stort problem som återfinns på vårdavdelningar runt om i hela världen. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om arbetsplatsmobbingens Konsekvenser för sjuksköterskans yrkesutövning i slutenvård. I följande arbete har en metod för integrerad litteraturöversikt använts, där 20 olika studiers innehåll har sammanställts och analyserats. Resultatet visade att arbetsplatsmobbing leder till negativa Konsekvenser för sjuksköterskans yrkesutövning och därigenom även för omvårdnaden. Studiens resultat visade också att arbetsmiljön har en central roll i hur arbetsplatsmobbing orsakas, vilka Konsekvenser den skapar samt vilka åtgärder som finns.

Denna uppsats undersöker de operativa och finansiella Konsekvenserna hos skadeförsäkringsbolag efter förvärv genom en fallstudie av Codan A/S:s förvärv av Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ) och Sampo Oyj:s förvärv av If Skadeförsäkring Holding AB (publ). Genom att utreda målbolagens operativa och finansiella ställning före och efter transaktionerna och jämföra deras utveckling med ett jämförelsebolag och branschen i övrigt företas sedan en analys avseende de Konsekvenser transaktionerna haft..

 Med utgångspunkt i den nya regeringens förslag om att införa ordningsbetyg på nytt framhävs i denna studie vilka Konsekvenser det kan innebära. Syftet är alltså att klargöra vilka Konsekvenser lärare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebära vilket sedan jämförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund används stämplingsteori vilken beskriver hur förväntningar på elever medför Konsekvenser vilka likställs med förväntningarna. Resultatet visar att de lärare som var med i undersökningen ansåg att lärares subjektivitet skulle innebära det största problemet med att sätta ordningsbetyg. Lärarna var osäkra till ett nyinförande av ordningsbetyg där färre än var fjärde lärare var positiv.  .