This essay seeks to articulate how one should understand Adorno´s perspective on Kant. The essay produces an interpretation of this very complicated relationship using the (Nietzschean) concepts "affinity" and "ressentiment" : an elucidation that will hopefully make clear that the works of Adorno in many ways constitute a pursuance of Kant´s philosophical insights to their logical ends, especially with the regard to the questions about the purpose of philosophy and its various demands on knowledge, personality, society, ways of ressistence etc..

Based on Theodor W. Adorno's theories about the relation between society and lyrics, and critical theories about postmodernism, it can be seen in Bob Hansson's lyrics how he tries on the one hand to write in a modernistic tradition but, on the other, is very influenced by postmodernism which results in a conspicuous self-distance and self-contempt..

This essay examines the relationships between the different elements in Lisa Jonasson?s collage Existentiell Progg #6 and her very detailed technique. The essay has as its aims to understand and analyze both the details and the wholeness of the artwork and to try to put the collage in an art historical context. The thesis finds that Existentiell Progg #6 has a connection to the imagery of Africa and other collage artist such as Hannah Höch and Nancy Spero, which also gives the paper a perspective of feminism in the arts. The paper continues to create an understanding for the collage work by putting it in to Theodor Adorno?s theories about nature, the human being and the animal kingdom.

Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka om bästsäljande spel tenderar att bli alltmer likriktade i fråga om genre, åldersmärkning, innehållsbeskrivningar och försäljning. Vi för en teoretisk diskussion kring studiens resultat som kopplas ihop med Adorno och Horkheimers teorier om kulturindustrin och passiviseringen av individen. De teoretiska utgångspunkterna är kritisk politisk ekonomi och Adorno och Horkheimers teorier om kulturindustrin, enformighet och passivisering. Data inhämtas från listor över bästsäljande spel i USA och Europa mellan åren 2006 och 2013. Vi har kvantitativt analyserat listorna utifrån variabler såsom åldersmärkning, innehållsbeskrivningar, genre och försäljning.

Syftet med uppsatsen är övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhället kommit att påverka synen på konstens och kulturens värde, vilket rört sig från det ursprungliga rituella värdet till dagens ekonomiska bytesvärde. Den undersöker även hur detta kom att påverka synen på människan som subjekt, då det inte enbart är det tekniska som innebär en mekanisering utan även samhällssystemet i sig. För att utröna på vilket sätt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, då mekaniseringen ännu var tämligen ny, utgår analysen från romanen Kameran går (1915) av Luigi Pirandello vari han låter filmvärlden representera hela den framväxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran går mot bakgrund av den därefter framväxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rådde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framställda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slående likhet gått att skönja som tyder på att dessa idéer om bland annat naturbehärskning, objektifiering, värdeförlust och kulturindustrin är tydliga redan i mekaniseringens början.

This essay examines the relationships between the different elements in Lisa Jonasson?s collage Existentiell Progg #6 and her very detailed technique. The essay has as its aims to understand and analyze both the details and the wholeness of the artwork and to try to put the collage in an art historical context. The thesis finds that Existentiell Progg #6 has a connection to the imagery of Africa and other collage artist such as Hannah Höch and Nancy Spero, which also gives the paper a perspective of feminism in the arts. The paper continues to create an understanding for the collage work by putting it in to Theodor Adorno?s theories about nature, the human being and the animal kingdom.

Music not only fun but also necessary. This paper investigates how young people describe their relationship to music. The young people - students - in this study are coming from two different districts of Malmö: One with a population with mainly ethnical Swedish background and the other with a multicultural population. The research question is how we can describe young people's relationship to music on the one hand from the social theories which are presented and on the other hand from own experience as a music teacher. Group interviews are used to get the young people's own descriptions.

This thesis analyses the conditions for subject indexing of fiction by studying the relationship between the nature of fiction and the properties of subject indexing. The analysis is founded on a reading of a recently published Swedish subject headings list and uses a theoretical framework of Adornos theory of modern reason. The study is conducted through a qualitative text analysis in three steps. In the first step the subject headings list is analysed by examining how it provides subject access to fiction by the aspects of form, frame and subject. In the second step of the analysis these aspects of subject access are analysed and discussed by relating them to relevant research of subject indexing of fiction.

The purpose of this master?s thesis is to study attitudes and standpoints among a few librarians towards literature with state supported distribution provided by the Swedish Arts Council. By qualitative interviews with librarians at five different public libraries, the thesis examines which attitudes that flourish concerning the titles, how the circular of books is treated, where the titles belong on the literature map and if the system is producing a standardisation of this literature and if the conception of quality is relevant. We also study how the librarians relate to intentions of the Swedish Art Council with the distributed titles and how they regard their availability. Our theoretical framework is based on Hans Hertel?s model of five literary circulations and Theodor W.

Syftet med uppsatsen är övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhället kommit att påverka synen på konstens och kulturens värde, vilket rört sig från det ursprungliga rituella värdet till dagens ekonomiska bytesvärde. Den undersöker även hur detta kom att påverka synen på människan som subjekt, då det inte enbart är det tekniska som innebär en mekanisering utan även samhällssystemet i sig. För att utröna på vilket sätt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, då mekaniseringen ännu var tämligen ny, utgår analysen från romanen Kameran går (1915) av Luigi Pirandello vari han låter filmvärlden representera hela den framväxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran går mot bakgrund av den därefter framväxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rådde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framställda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slående likhet gått att skönja som tyder på att dessa idéer om bland annat naturbehärskning, objektifiering, värdeförlust och kulturindustrin är tydliga redan i mekaniseringens början.

Syftet med uppsatsen är övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhället kommit att påverka synen på konstens och kulturens värde, vilket rört sig från det ursprungliga rituella värdet till dagens ekonomiska bytesvärde. Den undersöker även hur detta kom att påverka synen på människan som subjekt, då det inte enbart är det tekniska som innebär en mekanisering utan även samhällssystemet i sig. För att utröna på vilket sätt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, då mekaniseringen ännu var tämligen ny, utgår analysen från romanen Kameran går (1915) av Luigi Pirandello vari han låter filmvärlden representera hela den framväxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran går mot bakgrund av den därefter framväxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rådde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framställda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slående likhet gått att skönja som tyder på att dessa idéer om bland annat naturbehärskning, objektifiering, värdeförlust och kulturindustrin är tydliga redan i mekaniseringens början.

This bachelor thesis engages in the question of silence in the writings of Fenno-Swedish modernists Mirjam Tuominen and Gunnar Björling, silence being understood as both a poetic theme and a question of literary form. Alongside this exposition runs a discussion about the possibilities and impossibilities of interpretation in the field of academic literary studies. This query is connected to the different ideological positions of the two writers, conjoined by ideas about anti-comprehensibility. Considering certain weaknesses of classical hermeneutics as well as the theory of deconstruction, especially in the case of reading poetry, this thesis tries to point out possible routs for a practice of a more dynamic interpretation, with special regard to understanding the trope of silence in the modernist poetry of Tuominen and Björling.The composition explicitly applies a ?method of wandering? inspired by Maurice Blanchot?s understanding of the priests of Dionysus in Hölderlin?s writings ? maundering in the holy night ? as a metaphor for a critique-in-the-creating.

Drawing from the theoretical foundations of the ?critical theory? of the Frankfurt School and the media ethnographic ?cultural studies? approach of the british Birmingham School, this study attempts to sketch out a media theoretical overview of the contemporary state of media culture. Using the term convergence culture as the foundation, this study offers a theoretical background to the two contemporary streams that are the significant and distinct tendencies of convergence culture: intermedial convergence, its contemporary state and historical tendencies that can be traced back using the past media theoretical approach of the Frankfurt School, and cultural convergence, its contemporary state and historical tendencies, which lineage in a media theoretical context can be traced back to the british ethographic ?cultural studies? field. Using contemporary drama serials to identify and pinpoint these two stream, this study shows how intermedial convergence expresses itself today through media conglomeration in terms of branding, product placement and marketing as the result of the ?completed? convergence between screen culture and popular music as the current defining state of commodity culture.

Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital.

I uppsatsen undersöks utbytet mellan populärkultur och konst genom en jämförande analys av Andy Warhols Marilyn Diptych från 1962 och en stillbild från Lady Gagas musikvideo Telephone från 2010, i vilken hon refererar till Warhol. Lady Gaga har flera gånger refererat till konstvärlden genom kostym och sceniskt uttryck vilket hos mig väckte associationer kring hur Andy Warhol och popkonstnärerna influerades av populärkulturen. Warhols användning av populärkulturens bilder är idag välkänd som ett sätt att bryta mot konstvärldens normer.Detta utbyte undersöks och diskuteras i relation till hur Lawrence Alloway, John A. Walker och Richard Hamilton definierar populärkultur, massmedia och popkonst. De visar på en upplösning mellan populärkultur och konst som olika kategorier, något som Theodor Adorno och Clement Greenberg vänder sig emot.