SAMMANFATTNING Syftet med denna undersökning var att försöka hitta de eventuella positiva effekter som kunde tänkas uppstå vid genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning internationellt (utlands APU) för att i en förlängning kunna använda det som ett pedagogiskt hjälpmedel för de elever som studerar på Allhamra gymnasieskolas Industriprogram. Materialet till undersökningen grundar sig på rapporter från Utbildningsdepartementet och intervjuer från elever på Allhamra gymnasieskolas Industriprogram. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad intervjuform och ett fenomenografisk beskrivande perspektiv användes vid återgivande av informanternas svar där en hermeneutisk tolkning av intervjuerna gjordes. Det slutliga deltagarantalet uppgick till åtta personer. Resultatredovisningen och resultatsammanfattningen visar att informanter som har genomfört utlands APU har fått yrkesmässig utveckling därmed nya kunskaper, de har även förbättrat sina språkkunskaper och fått ett stärkt självförtroende Det framkom även idéer hur studiemotivationen kan förbättras..

SAMMANFATTNING Syftet med denna undersökning var att försöka hitta de eventuella positiva effekter som kunde tänkas uppstå vid genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning internationellt (utlands APU) för att i en förlängning kunna använda det som ett pedagogiskt hjälpmedel för de elever som studerar på Allhamra gymnasieskolas Industriprogram. Materialet till undersökningen grundar sig på rapporter från Utbildningsdepartementet och intervjuer från elever på Allhamra gymnasieskolas Industriprogram. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad intervjuform och ett fenomenografisk beskrivande perspektiv användes vid återgivande av informanternas svar där en hermeneutisk tolkning av intervjuerna gjordes. Det slutliga deltagarantalet uppgick till åtta personer. Resultatredovisningen och resultatsammanfattningen visar att informanter som har genomfört utlands APU har fått yrkesmässig utveckling därmed nya kunskaper, de har även förbättrat sina språkkunskaper och fått ett stärkt självförtroende Det framkom även idéer hur studiemotivationen kan förbättras..

Syftet med denna studie har varit att söka förstå centrala aspekter för yrkesämnets didaktik inom gymnasieskolans Industriprogram. Detta genom att lyfta fram exempel på situationer där lärarnas erfarenheter från tidigare arbete inom industrin ger stöd till elevernas kunskapsbildning. Tidigare forskning i form av tre olika studier samt en teoretisk utgångspunkt baserad på fyra begrepp ? livslångt lärande, kunskap, mästarlära och kompetens fick utgöra en bas för det fortsatta arbetet med studien.Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med två lärare och fem elever, samt observationer av fyra lektionstillfällen. Det insamlade materialet från intervjuerna transkriberades och därefter analyserades data i perspektiv av studiens frågeställningar.I resultatet för studien återfinns beskrivande delar baserade på intervjuer och observationer samt en sammanfattning inklusive slutsatser.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett ämnesöverskridande arbete på Industriprogrammet med inriktning mot Träteknik. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ämnesöverskridande arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur arbetslaget, som består av fyra lärare, på ett Industriprogram såg på ett sådant arbete. Jag har även intervjuat platschefen för att få skolledningens syn på ämnesöverskridande arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att förutsättningarna finns för ett ämnesöverskridande arbete. De jag intervjuade såg positivt på möjligheterna för ett ämnesöverskridande arbete. De hinder respondenterna såg har med tid och samordning att göra.

De flesta som lämnar grundskolan väljer ett gymnasieprogram i fortsättningen. En liten andel av dem väljer Industriprogrammet. Anledningen att jag har valt att skriva om problemen som IP har med att attrahera flera duktiga och motiverade elever är att belysa den oro som vi yrkeslärare på Gislaveds Gymnasium liksom företagarna känner när det gäller brist på kompetent personal. Signalerna som vi får pekar på att företagen går till mötes en framtid som kan innebära minskad tillgång till utbildad arbetskraft. Svårigheterna att få flera duktiga elever att söka IP återspeglas i bristen på duktiga yrkesutövare inom områden som plåt och svets, verktygsmakeri och övriga hantverksyrken.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vilka förväntningar skolans företrädare har på APU och vad närlingslivets företrädare erbjuder eleverna under APU-perioden. Studien belyste bl a samarbetet mellan skola och näringslivet, närlingslivets organisering och dess synsätt av APU. Studien har genomförts enligt en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod via enkäter och intervjuer av skolpersonal och personal vid de företag där elever ur Parkskolans Industriprogram utfört sin arbetsplatsförlagda utbildning under 2010 - 2011. Studiens resultat visade att skolans förväntningar i stort uppfylls, 57 % av de tillfrågade anser att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, organiseringen av APU varierar från dagsschema till total avsaknad av organisering. Synsättet på APU varierar beroende på vilken personalkategori personen tillhör.

Författare: Boine Svensson Titel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv? Min undersökning har gått ut på att intervjua f.d. elever på Brinellgymnasiets Industriprogram i Nässjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mål med denna undersökning var att få klarhet i om Industriprogrammet ger de bästa förutsättningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, är anställningsbara direkt efter gymnasial utbildning. Tidigare forskning visar bara på vad företagen kräver, socialt och tekniskt, och inte på vad Industriprogrammet lär ut. Därför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet. Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frågeställningar.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning år 2000 eller senare, göra ett projektarbete på 100 poäng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom Industriprogrammet har som mål att alla elever efter avslutad utbildning både ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielärare som en bra läroform där elever som är motiverade inom ett ämne eller område och inte stimuleras i andra ämnen kan få en chans att utvecklas.I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna får i kursen ?Projektarbete 100 p? (PA1201) motsvarar de förväntningar som näringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treåring yrkesutbildning bl.a.