Kryptosporidier är globalt förekommande protozoer med förmåga att framkalla diarré och andra symptom hos ett infekterat värddjur. I dagsläget känner man till ett tjugotal arter av Kryptosporidier, varav flertalet är zoonotiska. Människor drabbas främst av Cryptosporidium hominis, en humanspecifik art, samt av den zoonotiska arten C. parvum som är vanligt förekommande hos kalvar. Andra arter som smittar mellan djur och människor, men mer sällan, är t.ex.

Stress påverkar immunförsvaret och den fysiska hälsan samt individens välfärd och dess psykologiska hälsa men verkningsmekanismerna är fortfarande relativt outforskade. Det finns indikationer på att djur med lägre välfärd är mer stressade och därmed känsligare för infektion samt har svårare att göra sig av med infekterande agens än djur med högre välfärd. Målet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan välfärdsfaktorer och utsöndring av patogenen Cryptosporidium spp. hos unga kalvar. Utöver detta avsågs att skapa en modell där parametrar från välfärdsbedömning används för att förutse utsöndring vilket i framtiden kunna ge en mer riktad provtagning i besättningar där smitta misstänks. Sextiofem kalvar, mellan en och åtta veckor gamla, från två svenska besättningar undersöktes och bedömdes i studien.

Cryptosporidium parvum är en parasit som orsakar mild till allvarlig diarré hos unga kalvar. Den sprids snabbt i en besättning och det är önskvärt att snabbt kunna identifiera patogenen för att bryta smittkedjan. I svenska mjölkbesättningar dominerar dock Cryptosporidium bovis hos unga kalvar och även kryptosporidiearterna C. ryanae och C. andersoni har återfunnits i åldersgruppen.

Kalvar är en besättnings framtid, men av flera orsaker riskerar denna grupp ofta att hamna i skymundan, t.ex. på grund av tidsbrist. Besättningar kan ansluta sig till Svenska Djurhälsovårdens nöthälsovård i så kallade paket. I både det stora och det lilla paketet ingår rådgivning och hjälp med sjukdomsförebyggande åtgärder. Syftet med studien är att få en överblick över kalvhälsan i Sverige baserat på information som registrerats med hjälp av kalvpaketet under 2005-2010. Data som registrerats från inskickade remisser var ankomstdatum, provtagande veterinär, veterinärstation, besättningens SE-nummer, besättningstyp och besättningsstorlek, samt provtagna kalvars identitet och ålder.