The aim of the study is to investigate how a teacher and a special education teacher cooperate to prevent a pupil with reading difficulties from ending up in the vicious circle of the Matthew effect, and to find out how a pupil with reading difficulties experiences his or her reading situation. This case study is based on a phenomenological perspective whereby qualitative interviews illuminate a commonly occurring problem in today?s schools. Interviews were conducted with a teacher, a special education teacher, and a pupil in grade 1, in order to cover everyone?s perspective in this situation.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur några lärare upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter.Vi har med hjälp av olika forskare sammanställt en historisk tillbakablick som handlar om människors uppfattning om elever med läs- och skrivsvårigheter under de senaste 150 åren. Vi har också med hjälp av olika forskare belyst möjliga bakomliggande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Därefter har vi, i en personlig kvalitativ intervju, undersökt hur sex lärare i år 1-4 uppfattar fenomenet.I resultatet sammanfattas de intervjuade lärarnas svar, uppdelade under våra respektive forskningsfrågor. Vår uppfattning är att lärarna upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt och att detta grundar sig på att ingen av de sex lärarna upplever situationen som ett problem - utan som en utmaning..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om man kan förbättra avkodningen och därmed öka läshastigheten hos långsamma läsare på gymnasiet genom intervention med Rydaholmsmetoden. Syftet är också att undersöka dess användbarhet vid olika typer av läs- och skrivsvårigheter. Undersökningsmetoden är kvantitativ. Vi har genomfört en intervention i en experimentgrupp i upp till tolv veckor. Experimentgruppens utveckling har därefter jämförts med utvecklingen i en kontrollgrupp.

Denna uppsats behandlar läsvanor hos sfi-elever på C- och D-nivå. Bakgrunden består i att eleverna som sökt extraundervisning för att få hjälp med att skriva på svenska också visat sig ha problem med att läsa på svenska. Genom kvalitativa intervjuer undersöks i vilken mån eleverna läser på svenska och på modersmålet/skolspråket utanför skoltid, hur mycket tid och vilken typ av texter. Studien undersöker också om det finns skillnader i låg- och högutbildade sfi-elevers läsvanor och hur eleverna upplever läsningen på svenska och på modersmålet/skolspråket. Matteuseffekten beskriven av Stanovich (1986) innebär, när det gäller läsning, att elever med hög utbildning (minst gymnasienivå) fortsätter att utveckla sin förmåga att läsa, medan de med lägre utbildning tappar i läsförmåga efter skoltiden.

Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet.

Syfte: Syftet har varit att undersöka hur lärare ser på elevers läsförståelse i år 4, och se hur arbetet med läsförståelse försiggår i lärarnas klassrumskontext. Vilka strategier, metoder och åtgärder används i klassrummet för att arbeta med läsförståelse? Hur interagerar lärare ? elev med varandra kring förståelse av texter? Vilka artefakter används i klassrummet som kan stödja utvecklingen av god läsförståelse? Teori: Studiens teoretiska forskningsansats utgår från ett sociokulturellt perspektiv. En grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv på lärande är att den historiska utvecklingen finns närvarande i det nuvarande, och kunskaper och färdigheter kommer från de insikter och handlingsmönster som över tid har byggts upp i samhället. Dessa insikter och handlingsmönster förs vidare genom interaktion mellan människor.Metod: Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med fem lärare i två mindre kommuner.

Det här arbetet handlar om hur lärare i årskurs 2 ser på sina elevers ord- och begreppsutveckling, framföralltelever som kan tänkas komma från språkligt svaga miljöer, och hur det påverkar både deras läsinlärning ochkommande läsförståelse. I vårt textbaserade samhälle är det av stor vikt att vara litterat. Det är viktigt att ha ettstort ordförråd för att förstå skriven text. Eftersom en stor del av en persons ordförråd kommer från den miljöpersonen växt upp i och befinner sig i under stora delar av dagen så är då frågan vad skolan gör för de eleversom har ett litet ordförråd vid skolstart. I den här studien, som genomförts i årskurs 2, studeras hur lärarearbetar med alla elevers ord- och begreppsutveckling samt hur lärarna gör för att stödja de elever som deupptäcker har ett litet ordförråd.