Bakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCO) är ett vanligt syndrom som många kvinnor lider av. PCO innebär att äggstockarna bildar fler folliklar (cystor) än vad som anses vara normalt samt att en hormonell obalans föreligger. PCO har en prevalens på 5-10 procent och är en vanlig endokrin avvikelse hos kvinnor i fertil ålder. Då dessa kvinnor befinner sig i hela vårdkedjan är det viktigt att som allmänsjuksköterska känna till hur denna patientgrupp upplever sin livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med PCO och hur det påverkade deras livskvalitet.

Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical NutritionAbstractTitle: Can an increased intake of omega-3 fatty acids have an effect on testosteronelevels in women with PCOS?Author: Ylva Dernbrant och Helene HagenborgSupervisor: Lena HulthénExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: May 23, 2012BackgroundPolycystic ovary syndrome affects women of fertile age and consists of elevated testosterone levels and increased insulin resistance along with effects on ovulation and fertility. The elevated level of testosterone often leads to problem with acne and Hirsutism, and it is also common with overweight and metabolic syndrome. The nutrition treatment has mainly consisted of energy restriction, together with exercise and drugs to reduce insulin resistance and consequently reduce androgen levels. However, an in-depth knowledge about how the components of our diet can affect further, is lacking.Omega-3-fatty acids can affect insulin resistance and testosterone levels within other groups but today knowledge is lacking if these findings can be transferred to women with PCOS.

Flera av de metoder som används för att diagnostisera hypofysär pars intermedia dysfunktion (PPID) bygger på att mäta hormonnivåer, framför allt kortisol eller ACTH, i plasma. Det har dock visat sig att tolkningen av testerna kan vara osäker delvis på grund av att utsöndringen av dessa hormoner normalt varierar under året. I litteraturstudien presenteras metoder som används för diagnostisera PPID idag och metoder som studeras för att få en möjlighet till säkrare diagnosställande. I detta examensarbete sammanställs resultaten från drygt fem års dexametasonhämningstester (DT) som utförts i Sverige och som analyserats av Klinisk kemiska laboratoriet, Universitetsdjursjukhuset Uppsala (UDS). Etthundra enkäter angående de hästar med plasmakortisolvärden ovan 10 nmol/l men under 100 nmol/l skickades ut till ansvarig veterinär för att utreda om resultatet på testet verkade överensstämma med den slutliga diagnosen.