Den icke-verbala kommunikationens betydelse i mötet mellan personer med talsvårigheter och sjuksköterskan ? sjuksköterskans perspektiv
Hälsa och vårdvetenskapHealth and health scienceIcke-verbal kommunikationPatientSjuksköterskaStrokeTalsvårigheter
Bakgrund: Stroke är en sjukdom som innefattar olika skador som uppstår i
hjärnan som orsakas av en emboli eller en trombos som täpper till kroppens
blodkärl där en förträngning finns. Detta gör att hjärnans celler inte får
syre. Cellerna dör och en skada uppstår. Tre av fyra som insjuknat i stroke får
kommunikationssvårigheter i form av afasi som resulterar i svårigheter att tala
och förstå. Tidigare forskning har visat att personer som har afasi är beroende
av den icke-verbala kommunikationen. Syfte: Syftet med föreliggande studie var
att utifrån sjuksköterskans perspektiv belysa den icke-verbala kommunikations
betydelse i mötet med en person som har talsvårigheter orsakat av stroke.
Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studien bygger på
sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades genom att använda en
innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Två
huvudkategorier och åtta subkategorier visade att den icke-verbala
kommunikationen hade betydelse för sjuksköterskan i relationen med en person
som har talsvårigheter. Den icke-verbala kommunikationen hade betydelse för att
förståelse skulle kunna uppnås, för att sjuksköterskan skulle kunna utveckla
strategier och för att budskap skulle kunna förmedlas. Slutsatser: Icke-verbala
signaler har betydelse i mötet för att förståelse ska kunna uppnås mellan
sjuksköterskan och en person som har talsvårigheter.