I dagsläget finns det en mängd användbara metoder att ta hjälp av för att skapa representationer av Stadsrum. Att beskriva Stadsrum är dock inte helt enkelt och man kan utgå från många olika aspekter. Befintliga stadsanalyser baseras ofta på antingen kvalitativa eller kvantitativa mått, men stadsbyggnad är en komplex uppgift och därför krävs en sammanvägning av olika mått för att få ett mer balanserat resultat.Syftet med arbetet är att identifiera likheter och skillnader mellan de vi upplever och de mätbara i rummet genom att undersöka sambandet mellan representationer av Stadsrum och upplevelsen av Stadsrum. Mer specifikt studeras geometriska och topologiska representationer av Stadsrum och hur Stadsrum upplevs.Studien bygger på användandet av tre olika metoder; en geometrisk och en topologisk studie av Stadsrum samt en enkätstudie med fokus på hur Stadsrum upplevs. Arbetet påbörjades genom en litteraturstudie.

I dagsläget finns det en mängd användbara metoder att ta hjälp av för att skapa representationer av Stadsrum. Att beskriva Stadsrum är dock inte helt enkelt och man kan utgå från många olika aspekter. Befintliga stadsanalyser baseras ofta på antingen kvalitativa eller kvantitativa mått, men stadsbyggnad är en komplex uppgift och därför krävs en sammanvägning av olika mått för att få ett mer balanserat resultat.Syftet med arbetet är att identifiera likheter och skillnader mellan de vi upplever och de mätbara i rummet genom att undersöka sambandet mellan representationer av Stadsrum och upplevelsen av Stadsrum. Mer specifikt studeras geometriska och topologiska representationer av Stadsrum och hur Stadsrum upplevs.Studien bygger på användandet av tre olika metoder; en geometrisk och en topologisk studie av Stadsrum samt en enkätstudie med fokus på hur Stadsrum upplevs. Arbetet påbörjades genom en litteraturstudie.

Centrala Skellefteå har en rutnätskaraktär och i stadens periferi återfinns en trädstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens centrum och periferi, Trädgårdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriär. För att kunna minska denna barriär måste vi vara medvetna om att Trädgårdsgatan är ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, där redovisas hur Trädgårdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara på Trädgårdsgatan som ett Stadsrum, utan även som Stadsrum kopplad till staden som helhet.

Centrala Skellefteå har en rutnätskaraktär och i stadens periferi återfinns en trädstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens centrum och periferi, Trädgårdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriär. För att kunna minska denna barriär måste vi vara medvetna om att Trädgårdsgatan är ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, där redovisas hur Trädgårdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara på Trädgårdsgatan som ett Stadsrum, utan även som Stadsrum kopplad till staden som helhet.

Syftet med kandidatarbetet är att med hjälp av de tre faktorer som Ulla Berglund och Ulla Jergeby presenterar i sin bok Stadsrum ? människorum: att planera för livet mellan husen från 1998 skapa ett övergripande gestaltningsförslag för ett centralt Stadsrum. Sammansättningen av människor i det centrala Stadsrummet är varierad vilket gör det till en utmaning för dagens stadsplanerare att gestalta Stadsrum där alla trivs. Berglund och Jergeby lyfter tre faktorer att ta hänsyn till vid stadsplaneringen för att skapa attraktiva platser: upplevelsevärden, nytta i samverkan med nöje och sociala aktiviteter. Upplevelsevärden ska trigga människans sinnen och skapa njutning.

Industrilandskapet i Norrköping kan sägas representera ett exempel på omvandlingen från industrisamhälle till postindustriellt samhälle. Området har tidigare varit ett framträdande nav för den tillverkningsindustri som länge präglat Norrköping. Men stora förändringar har skett och idag fungerar området istället som utgångspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i området beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och området utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande Stadsrum skapar en intressant balansgång mellan att bevara kontra att utveckla. Industrilandskapet framträder som ett viktigt område för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande Stadsrum uppstår en grund för intressanta diskussioner både ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv..

Här är norr, här är Stockholm simmande palats och ruckel.Tomas Tranströmer: Inomhuset är oändligt ur För levande och döda (1989)Skeppsbron i Stockholm är ett Stadsrum i förändring. I och med att Slussens ombyggnad står för dörren väntar en ny framtid platsen. Den äger en stor potential men upplevs idag som bortglömd och själlös. Trots sin historia som Sveriges främsta hamn och marknadsplats är det få som avsiktligen kommer hit.I mitt projekt har jag försökt att, med hjälp av Tranströmers poesi och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktär och själ, samt utifrån vad jag funnit addera nya program och rumssamband till platsen. Förslaget är en sekvens som gradvis behåller, skalar av och skippar befintliga tullhus.

Att utforma stadens offentliga rum till inbjudande platser där människor vill vistas och kan mötas är en grundpelare i arkitekten Jan Gehls teori. Han har i närmare 50 år arbetat för en stadsplanering som sätter människan i fokus, och menar att ett socialt hållbart samhälle förutsätter människovänliga Stadsrum. Fyristorg är centralt beläget i Uppsala stad och förutsättningarna för ett livligt stadstorg är många, men i dagsläget domineras torget av en parkeringsplats och platsens mänskliga aktivitet är låg. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att, utifrån Jan Gehls teorier kring levande och människovänliga Stadsrum, föreslå en övergripande omgestaltning av Fyristorg. Genom att applicera Gehls teorier och metoder i gestaltningen ämnar arbetet att svara på frågeställningen hur Fyristorg kan omformas till ett inbjudande Stadsrum för människor att vistas i. Genom en litteraturstudie identifierade jag Gehls designprinciper för hur offentliga rum bör utformas för att främja aktivitet och interaktion. För att förstå torgets förutsättningar gjorde jag en inventering som sedan följdes av Gehls observationsmetoder ?mapping? och ?tracing? , där jag studerade den aktivitet och rörelse som idag sker på platsen .

Syftet bakom denna uppsats har varit att belysa och skapa en förståelse för en temporär dimension av landskapsarkitektur. Uppsatsen behandlar det temporära som ett gestaltningsbegrepp och undersöker hur det praktiskt skulle kunna tillämpas samt om det finns behov i staden av tillfälliga upplevelser. Arbetet baseras på en litteraturstudie och för att bekräfta denna utfördes även en lättare observation av en temporär installation. Resultatet tyder på att ett förändrat synsätt på staden och stadens rum är aktuellt. Det tillfälliga skulle kunna berika den sociala dimensionen, våra minnen och skapa mer kreativa Stadsrum.

When one experiences a place, it is a complex composition of both social and spatial factors.One of these spatial elements, is scale, which is influenced both by the room size and itsproportions. This paper aims to explore both large and small scale concepts and thus increasethe understanding of how scale directly and indirectly affects the experiences and uses ofurban space.First, is a theoretical discussion of scale in relation to aesthetics and the differencesbetween real scale and perceived scale. Next, is an analysis of spatial perception usingexamples from two existing sites. One, which is understood to have been planned in a largescale and one which is understood to have been planned in a small scale.When preparing this paper, the focus quickly became the importance of scale as itrelates to street spaces. The perception of a street usually takes place while in motion, whichforces it to be perceived in sections.

Målet med vår uppsats har varit att ta reda på om och hur gestaltningen påverkar den sociala mångfalden i Stadsrummet. Vi grundar vårt arbete på en tanke om allas rätt till Stadsrummet och ville undersöka om det finns faktorer som kan vara exkluderande för vissa samhällsgrupper. Inledningsvis har vi tagit del av litteratur som har olika sätt att se på begreppet social mångfald och dess värden för att närma oss en egen definition. Genom litteraturstudier samt passiva observationer och intervjuer utförda på två centralt belägna torg i Malmö har vi studerat hur olika människor interagerar med den gestaltade utemiljön. Då vi jämfört resultat av litteraturstudier, observationer och intervjuer har vi funnit flera gemensamma slutsatser men också motsägelser. Vi har nått en insikt om hur lika vi människor är i användandet av Stadsrummet.

Mitt syfte med projektet är att vitalisera stadsdelen Husby i nordvästra Stockholm. Bryta upp zonerade områden och addera fler och varierade funktioner som definierar nya stråk, länka samman omtyckta områden och överbrygga platser som upplevs otrygga. Sammantaget ger det förutsättningar för ett mer levande stadsliv som attraherar fler att vilja bo, bo kvar och göra bostadskarriär i Husby.Centrala begrepp i projektet är mångfald, trygghet, flexibilitet och hållbarhet. Jag har arbetat med att identifiera, bevara och utveckla kvaliteter i kombination med att öppna upp befintlig bebyggelse som präglas av upprepning, slutenhet och rationella byggmetoder samt addera ny bebyggelse för att få en större mångfald och ett mer flexibelt utbud av både lokaler, bokaler och bostäder men även genom att analysera och bearbeta områdets struktur. Fokus har legat på de trafikseparerade miljöerna och hur de kan vidareutvecklas genom att bland annat addera gångvägar och skapa nya stråk längst tillfartsgatorna och samtidigt bevara kvaliteter som de nivåseparerade korsningarna mellan gångvägarna och bilvägarna erbjuder med säker skolväg och en trygg bilfri miljö för barnen..

Uppsatsen syftar till att skapa ett verktyg för att i framtiden enklare kommunicera och beskriva stadens rum. Målet med denna uppsats är att hitta ett internationellt applicerbart verktyg, för att analysera Stadsrummets kvaliteter oavsett kontext, språkliga samt kulturella skillnader. Uppsatsen undersöker begreppet space qualities, som på svenska kan översättas till plastkvaliteter, samt existerande metoder för att analysera landskapsarkitektur med fokus vid stadens offentliga rum. Uppsatsens första delar består av en utredande text där författaren bland annat diskuterar globaliseringens koppling till landskapsarkitektur, vad goda Stadsrum kan vara, olika analysverktyg, kända så väl som innovativa inom landskapsarkitekturen. Med hjälp av en litteraturstudie, samt tidigare modeller, har ett space qualities-verktyg tagits fram. Mallen, eller verktyget, består av de sju olika dimensionerna Säkerhet, Aktiviteter, Komfort, Upplevelsevärde Gemenskap, Tillgänglighet samt Unika karaktärer & Skötsel. Uppsatsen presenterar det slutliga resultatet från en pilotstudie, då verktyget applicerats på fyra Stadsrum i Toulouse. Av resultatet kunde författaren konstatera att verktyget som skapades för att vara applicerbart oavsett kontext, språkliga samt kulturella skillnader gav intressanta, kommunikativa och jämförbara resultat.

Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrån antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i Stadsrummet är de tre huvudfrågorna. Den sistnämnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden står i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker från denna i det att byggnaden inte förlänger strukturen, utan är en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat Stadsrum, mer av ett Stadsrum än en förlängning av museet. Frågan om arbetsplatsen har hanterats så att arbetsplatsen får uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.

Hur upplever människor olika färger? Påverkas människan avomgivningens färgsättning? Kan färgteorier vara till hjälp vidfärgsättning av ett Stadsrum?Utifrån främst litteraturstudier beskriver den härkandidatuppsatsen hur vi under 1900-talet har färgsatt fasader istäderna i Sverige, och hur människor utifrån teorier ochundersökningar tros uppleva och påverkas av färgsättningen iStadsrummet. Sven Hesselgren har fått ta upp stor del av arbetet dåhan forskat mycket om färgperception och gjort en färgatlas utifrånmänniskors upplevelse av färg.Färgsättning i staden måste ta hänsyn till en mängd olikafaktorer. Genom att titta på hur staden har förändrats det senasteårhundradet kan vi medvetet välja om vi vill ta hänsyn till och skapaen färgsättning som samarbetar med, eller motarbetar omgivningensstiltypiska byggnader och dess färgsättning. Vissa färger kan ge enbehaglig helhetsbild och trivsamhet i Stadsrummet medan andrafärger utmärker sig och skapar en stor komplexitet.