Uppsatsen är ett resultat av en explorativ studie som undersöker projektledarens uppfattning av Interaktionsdesign ur ett resursperspektiv. Detta görs genom en kvalitativ undersökning med projektledare för systemutvecklingsprojekt. Utifrån vilka det gjordes en nulägesrapport om hur vida resurserna som läggs på Interaktionsdesign är adekvata. För att få en ytterligare aspekt på behovet intervjuades även en Interaktionsdesignskonsult. Studiens resultat visade att det skiljer sig mellan olika typer av projekt hur vidare tillräckligt med resurser läggs ner på Interaktionsdesign.

Jag har arbetat med framtagningen av ett nytt pressinfosystem till SVT. Framförallt har jag undersökt hur man kan gå till väga när man arbetar arbetarcentrerat med Interaktionsdesign. Processen har gått igenom flera steg, från att identifiera användargrupper och följa deras väg över webbplatsen till att identifiera nyckelfunktioner och kritiska sidor. Därefter har en design för sidan tagits fram, testats och delvis implementerats. Processen har gjort att jag har fått en tydligare bild av några best practices och testmetoder samt en fördjupad förståelse för hur arbetet med att ta fram interaktiva produkter kan se ut..

Föreliggande studies syfte är att vara en första byggsten i skapandet av ett praktiskt användbart tillvägagångssätt för Interaktionsdesign som bygger på programmerad inlärning och tillämpad beteendeanalys. Litteraturstudier och logiska resonemang resulterade i en iterativ metod. Denna tillämpades sedan på fallet Dice Arena för att generera kunskap inför framtida utveckling av denna eller liknande metoder. Slutsatsen var att designmetoden är ofullständig men till viss del användbar. Designmetodens huvudsakliga bidrag var en sekvensdesign, en delmetod som strukturerade och tydliggjorde designuppgiften..

Denna rapport beskriver en explorativ fallstudie inom området Interaktionsdesign. Studien har genomförts i syfte att identifiera en riktlinje för utformningen av informationsgrafik i personas. Ett grundantagande har varit att informationsgrafik kan förbättra personans roll som kunskapsöverförande artefakt..

Utgångspunkten i detta magisterarbete inom ämnet Interaktionsdesign var att se varför barn i dagens skola tycker att skolarbetet blir tråkigare ju högre upp i årskurserna de kommer. Vidare drog jag slutsatserna, utifrån litteraturgenomgång, att någon gång i årskurs 4-6 börjar eleverna i skolan att tappa lusten för skolarbetet. Var det allt skolarbete eller bara vissa ämnen som eleverna tyckte var tråkigt? Varför var det tråkigt? Kunde jag göra något åt saken?.

We are heading for a line, and its a fine one. This project is a dialogue between you and I; about the dialogue itself. The initial interest was to use literary text to address the visitor in the exhibition space. The purpose was to make man aware of its relation to others and narrative objects. I planned for the dialectical event in every descision.

Interaktiv konst är ett samlingsbegrepp för konstverk som är datorbaserade och där en interaktion äger rum mellan systemet och dess användare. Området har beröringspunkter med Interaktionsdesign bland annat beträffande utformandet av gränssnitt. Inom Interaktionsdesign finns formulerade kvalitetskriterier, men motsvarande saknas inom interaktiv konst. Sådana kriterier kan på sikt leda till att utbildning och arbetsmetoder utvecklas och förbättras. Syftet med denna studie var att undersöka vad som kännetecknar god kvalitet inom interaktiv konst enligt konstnärer verksamma i Estland.

Jag har utforskat hur en beteendeförändring kan genomföras med hjälp av existerande teoretiska modeller och centrala metoder inom Interaktionsdesign och tjänstedesign. För att specificera mig har jag samarbetat med banken SEB och inriktat mig på kvinnors ekonomiska beteende och hur man kan få dem att öka sitt intresse för det privata sparandet. Den litteratur som jag har granskat berör till största del kvinnors ekonomiska beteende och hur en förändringsprocess av ett beteende kan gå till. Mina egna empiriska undersökningar har varierat mellan olika typer av intervjuer och observationer där jag främst har granskat vad kvinnor finner motiverande, både ur ett generellt och ett ekonomiskt perspektiv. Genom en designprocess har mitt arbete resulterat i ett koncept på en banktjänst som innefattar de beståndsdelar som en sådan, enligt min undersökning, bör ha för att få kvinnor att bli motiverade till att spara pengar.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete har varit att, genom att kombinera kunskaperna inom Interaktionsdesign med kunskaperna inom visuell kommunikation, ta fram en designlösning åt Norrköpings Visualiseringscenter C som presenterar innehållet i deras utställning ?Att visa det man inte kan se? på deras hemsida.För att nå detta syfte har utvalda teorier och metoder använts och i uppsatsen beskrivs designprocessen steg för steg - hela vägen från uppdragsbeskrivning, genom teorier och metoder till den färdiga designlösningen.Teorierna i denna uppsats handlar om Interaktionsdesign, gränssnittsdesign, användbarhet, visuell kommunikation och teknik. Metoderna för att få reda på användarnas åsikter behandlar användartester, Card sorting, LoFi- och HiFi-prototyper.Resultatet av rapporten beskriver hur Adobe Flash kan användas för att skapa en interaktiv design för en webbsideapplikation med kontroll över interaktion, visuell kommunikation och användbarhet.Resultatet visar också hur användarnas återkoppling under användartesten påverkade slutresultatet. Resultatet visar även att en designprocess är olik från gång till gång men att det finns vissa riktlinjer som kan hjälpa en designer genom processen på ett kontrollerat sätt..

I aktuellt arbete undersöks nya metoder och tekniker som kan användas för att skapa användarvänlig design i mobila enheter. Det har efterfrågas metoder och verktyg för att kunna skapa användarvänlig design i mobila gränssnitt, då det finns ett behov inom detta unga område som binder samman mobila gränssnitt, användarvänlighet och design. Därför har teorier studerats som behandlar områden inom Interaktionsdesign och exempelvis innehållande användarvänlighet, skrivna av inflytelserika Interaktionsdesigners som Alan Cooper . En sammanställning av designprinciper och användarvänlighetsprinciper baserades på en omfattande litteraturstudie, och har härefter lätt fram till en operationalisering som i undersökningen bildar, agerar och definieras som ett designverktyg. Detta verktyg har funktionaliteten att utgå från ett webbaserat gränssnitt och med hjälp av verktyget kan designern få hjälp att omforma detta till ett gränssnitt för mobila enheter.

På senare år har allt fler hemanvändare blivit sårbara när det kommer tillInternetrelaterade hot och risker. När företag och organisationer förstärker sin säkerhetblir hemanvändare allt mer intressanta som mål för bedrägerier, spam och phishing.Flera artiklar som undersökt människors kunnande och medvetenhet omInternetrelaterade hot och risker har kommit till slutsatsen att denna kunskap ochmedvetenhet är allt för låg, de rekommenderar därför att man forskar vidare kring dettaför att hitta sätt som kan höja människors medvetenhet.I syfte att utforska hur visualisering kan användas för att öka människors kunskap ochmedvetenhet om Internetrelaterade hot och risker genomför vi i denna uppsats först enkunskapsinventering kring hemanvändares medvetenhet. Vidare undersöker vi hur ettvisualiseringsverktyg kan användas för att höja dessa användares kunskap ochmedvetenhet. Slutligen undersöks vilka aspekter inom Interaktionsdesign som är viktigaatt ta i bejakande när ett visualiseringsverktyg utvecklas. Undersökningen skedde i tvåsteg, först en kvalitativ förundersökning i form av semistrukturerade intervjuer, ochsedan genom en kvalitativ enkätundersökning där 38 personer deltog.Studien bekräftar tidigare forskningsresultat som konstaterar att hemanvändareskunskap och medvetenhet om Internetrelaterade hot och risker är låg och diskuterarolika orsaker till detta.

Denna studie är en fallstudie av ett privat sjukvårdsföretag. Studien syftar till att undersöka hur olika gestaltningsteknikersamt gruppers sammansättning kan påverka diskussioner kring design och därmed fungera som strukturerande resurser församtalet. Studien vidgar begreppet prototyper till att hantera mer än de delar som behandlats i tidigare forskning: medium,detaljrikedom och närhet till slutprodukt.Datainsamling har skett vid sex fokusgruppstillfällen där tre olika grupper (inom olika delar av en och samma organisation:användare hos kund, användare hos systemleverantören och systemutvecklare hos leverantören) har fört en diskussion kringdesignen utifrån tre olika gestaltningstekniker (gränssnittsskisser, scenarios och dynamiska datorprototyper).Diskussionerna har sedan analyserats i termer av domäner för Interaktionsdesign och aspekter av IT-systemet i användning.Studiens huvudsakliga slutsatser är att gestaltningstekniker påverkar vilka domäner och aspekter som diskuteras varfördesignern kan välja gestaltningsteknik efter vad han eller hon vill få ut av diskussionen. Skisserna bedöms ge den mestheltäckande diskussionen, medan scenarios fungerar bäst för dem som inte är teknikvana och tar då upp struktur ochfunktion. Datorprototypen lämpar sig bäst för diskussion kring interaktion och presentation.

Denna uppsats redovisar en studie av normer i Interaktionsdesignen av svt.se, som ett exempel på en nyhetssida av public service-karaktär. Uppsatsen syftar till att undersöka och belysa sociala normer och hur de bäddas in i designen. Vi ville också undersöka och utvärdera metoder och ramverk för att studera webbplatser och dess Interaktionsdesign som kulturella uttryck och bärare av sociala normer. För att belysa studiens syfte har vi använt oss av de riktlinjer för tillgänglighet i webbgränssnitt som SVT förhåller sig till i designen. Studien utgick från en multimodal analysmetod för webbplatser och grounded theory.

Som konsult gör man oftast en punktinsats och går sedan vidare. Hur ska man gå tillväga för att försäkra sig om att sin insats fortsätter att ha påverkan även efter att man har lämnat organisationen? I denna studie har fyra olika målstyrningsprojekt kvalitativt undersökts. Gemensamt för projekten har varit att de är hämtade från verkligheten och är nyligen avslutade. I studie insamlades 14 enkätsvar och 15 intervjuer utfördes med folk från projektledarroller i projekten.

Gränssnitt finns överallt i vår vardag. Du finner dem i hemmet, i biblioteket, i affären, på tågstationen och till och med i din ficka. Hur kan utvecklingen av ett gränssnitt se ut och vad kan göras för att effektivisera utvecklingen? Ett gränssnitt kan alltid utvecklas och bli bättre. En gräns måste emellertid sättas för när gränssnittet är redo att komma ut på marknaden.